Det exceptionella läget kräver exceptionella åtgärder

09.04.2022 kl. 14:41
Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina påverkar oss på många olika sätt.

Också förhandlingarna gällande budgetramen den här veckan präglades i allra högsta grad av kriget och det förändrade världsläget.

Upplägget blev annorlunda än vi ännu för några månader sedan kunde föreställa oss.

Men det är helt klart att den exceptionella situationen kräver exceptionella åtgärder.

Resultatet är ett stort paket som förstärker Finlands säkerhet och finländarnas trygghet samt skapar förutsättningar för tillväxt och grön omställning.

Som en följd av Rysslands aggression har vi krig i Europa.

Det kan vi inte blunda för.

Vi måste stärka vårt eget försvar och se till att vi är redo för alla scenarier.

Därför höjer vi vår beredskap genom bland annat införskaffning av försvarsmateriel av hög kvalitet, flera repetitionsövningar, ökade personalresurser och upprätthållande av försvarsmaktens handlingskraft.

Det handlar i grund och botten om att trygga Finlands och invånarnas säkerhet härifrån och framöver.

Regeringen gör även stora satsningar på cybersäkerhet och kritisk infrastruktur.

Utöver försvarsmakten stärker regeringen speciellt gränsbevakningsväsendets verksamhetsförutsättningar.

För oss är det viktigt att gränsbevakningen har modern och ändamålsenlig utrustning.

Det är centralt för vår försörjningsberedskap att vårt samhälle klarar av olika slags yttre hot.

Även sådana som inte alltid är så synliga för oss.

Möjliga hybridhot och kriser måste numera beaktas ur ett mycket bredare perspektiv än tidigare. 

Förstärkningen av vår beredskap står för trygghet och säkerhet.

Förutom det vill regeringen satsa på framtiden, och ge oss alla framtidstro.

En välutbildad befolkning, forskning, innovation och utveckling ligger som grund för Finlands framgång och konkurrenskraft.

Jag är glad att vi kommit överens om en god nivå på forskningsanslagen.

Statens forsknings- och utvecklingsfinansiering nästa år är 350 miljoner euro högre än i budgetramen ifjol.

Också Finlands Akademi får betydande tilläggsfinansiering.

Svenska Folkpartiet har drivit frågan om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för företagen.

Nu blir det verklighet.

Från 2023 träder avdraget i kraft och ska då sporra speciellt små- och medelstora företag att satsa på forskning och utveckling.

Att få med näringslivet är synnerligen centralt.

Rysslands anfallskrig har också gjort det synnerligen klart att vi behöver göra oss oberoende av rysk energi.

Hur märkligt det än låter, innebär kriget i praktiken att vi sätter i en ännu högre växel då det gäller den gröna omställningen.

Den gröna omställningen också är en stor möjlighet för vårt näringsliv och en viktig del i stävjandet av klimatförändringen, samtidigt som vi stärker vår självförsörjningsgrad.

En sak som många lagt märke till är att det ofta tar för lång tid med olika tillståndsprocesser, då företag vill etablera sig eller expandera.

Över 16 000 flyktingar från Ukraina har hittills kommit till Finland, de flesta kvinnor och barn.

Finland välkomnar dem och regeringen har reserverat drygt 700 miljoner euro för att integreringen av flyktingarna i kommunerna ska gå så smidigt som möjligt.

Barnen har rätt att gå i skola och de mindre barnen kommer också att få rätt till dagvård.

De vuxna har rätt att jobba och vi vill på allt sätt att de ska finna sig till rätta, känna trygghet och börja trivas så fort som möjligt.

Regeringens budskap är klart.

Kommunerna kommer att ersättas för sina kostnader.

Slutligen.

I en situation där inflationen och mat- samt bränslepriserna stiger, vill vi trygga vardagen för dem med de lägsta inkomsterna.

Därför görs en tidigarelagd indexjustering på förmåner, såsom till exempel garantipensionen, senast i augusti.

Likaså höjs studerandenas inkomstgränser med femtio procent, något som vi i SFP och vårt ungdomsförbund SU länge jobbat för.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45