Vi ska hjälpas åt

14.04.2022 kl. 15:59

Påskveckan hålls varken plenum eller utskottsmöten i riksdagen.  Den politiska debatten står däremot inte stilla. Kriget och dess följder tar så gott som all plats i diskussionen nu.  Denna vecka ger regeringen en säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen som skall ligga som grund när vi formulerar vår nya position i det förändrade världsläget.  För mig är det något ofattbart att vi i modern tid upplever ett erövringskrig inom Europas gränser. Demokratin, rättsstaten och alla människors lika värden är något som skall försvaras dagligen, detta är vår plikt. Vi bär också ett ansvar att hjälpa de människor som har tvingats lämna sina hem på grund av krigets fasor.

Miljontalsmänniskor har tvingats lämna sina hem i Ukraina. Cirka 4,5 miljoner har beräknats lämna landet hittills. Jag är glad över den starka samhörigheten och viljan att hjälpa som har uppstått i Europa. Många har öppnat sina hem till dem som flyr kriget. Även här i Finland är viljan att hjälpa stor. Tusentals ukrainare har sökt internationellt skydd i Finland, och många till är att vänta. Den slutgiltiga mängden uppskattas landa mellan 40 000 och 80 000 under året. Tre av fyra ukrainare som anlänt till Finland har inkvarterats privat. Även om kriget fört med sig förödelse och elände, så har dom hårda tider också hämtat fram det goda inom oss. Det är viktigt att vi nu tar hand om de som flyr kriget, och hjälper dem att vänja sig vid den nya tillvaron. Arbets- och näringsministeriet meddelade i fredags att alla som söker tillfälligt skydd har rätt att börja arbeta genast när registrering har gjorts hos polisen. Det gläder mig att vi har gått inför en minskning av byråkratin i detta fall. Jag hoppas nu också att vi gör allt så smidigt som möjligt så att de som vill och kan arbeta får arbete. Vi bör dock minnas att människorna som kommer hit har genomgått hemska upplevelser, och ingen skall heller förväntas börja arbeta om de inte är redo för de. Det samma gäller de som skall ha utbildning på alla stadier.  Alla skall ha möjlighet till utbildning, och en form av stöd som hjälper dem med att bearbeta sina upplevelser, och hjälper dem att komma i gång med sin utbildning.

Att hjälpa krigets flyktingar med att hitta en plats i det finska samhället är inte rätt endast utgående från humanitära orsaker. Faktum är att vi lider av arbetskraftsbrist här i Finland och att förneka människor arbete som faktiskt vill jobba är något som inte kan ses som en hållbar utveckling i en situation som denna. Vi bör dock minnas att även om svåra tider oftast hämtar fram det goda inom människor, finns det alltid de som tror sej kunna dra nytta av krissituationer. Vi får inte vara naiva eller blåögda, var och en av oss har en plikt att se till att utnyttjande situationer och andra typer av missbruk inte uppstår när många människor är utsatta.  Vi har ett bra system som strävar till att förhindra missbruk, men inget system är felfritt.

Jag hoppas innerligen att vi får ett slut på kriget. Tills det sker måste vi göra vad vi kan för att hjälpa dem som är i den största nöden. Med dessa ord vill jag önska er alla läsare en fridfull påskhelg.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00