Vi ska hjälpas åt

14.04.2022 kl. 15:59

Påskveckan hålls varken plenum eller utskottsmöten i riksdagen.  Den politiska debatten står däremot inte stilla. Kriget och dess följder tar så gott som all plats i diskussionen nu.  Denna vecka ger regeringen en säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen som skall ligga som grund när vi formulerar vår nya position i det förändrade världsläget.  För mig är det något ofattbart att vi i modern tid upplever ett erövringskrig inom Europas gränser. Demokratin, rättsstaten och alla människors lika värden är något som skall försvaras dagligen, detta är vår plikt. Vi bär också ett ansvar att hjälpa de människor som har tvingats lämna sina hem på grund av krigets fasor.

Miljontalsmänniskor har tvingats lämna sina hem i Ukraina. Cirka 4,5 miljoner har beräknats lämna landet hittills. Jag är glad över den starka samhörigheten och viljan att hjälpa som har uppstått i Europa. Många har öppnat sina hem till dem som flyr kriget. Även här i Finland är viljan att hjälpa stor. Tusentals ukrainare har sökt internationellt skydd i Finland, och många till är att vänta. Den slutgiltiga mängden uppskattas landa mellan 40 000 och 80 000 under året. Tre av fyra ukrainare som anlänt till Finland har inkvarterats privat. Även om kriget fört med sig förödelse och elände, så har dom hårda tider också hämtat fram det goda inom oss. Det är viktigt att vi nu tar hand om de som flyr kriget, och hjälper dem att vänja sig vid den nya tillvaron. Arbets- och näringsministeriet meddelade i fredags att alla som söker tillfälligt skydd har rätt att börja arbeta genast när registrering har gjorts hos polisen. Det gläder mig att vi har gått inför en minskning av byråkratin i detta fall. Jag hoppas nu också att vi gör allt så smidigt som möjligt så att de som vill och kan arbeta får arbete. Vi bör dock minnas att människorna som kommer hit har genomgått hemska upplevelser, och ingen skall heller förväntas börja arbeta om de inte är redo för de. Det samma gäller de som skall ha utbildning på alla stadier.  Alla skall ha möjlighet till utbildning, och en form av stöd som hjälper dem med att bearbeta sina upplevelser, och hjälper dem att komma i gång med sin utbildning.

Att hjälpa krigets flyktingar med att hitta en plats i det finska samhället är inte rätt endast utgående från humanitära orsaker. Faktum är att vi lider av arbetskraftsbrist här i Finland och att förneka människor arbete som faktiskt vill jobba är något som inte kan ses som en hållbar utveckling i en situation som denna. Vi bör dock minnas att även om svåra tider oftast hämtar fram det goda inom människor, finns det alltid de som tror sej kunna dra nytta av krissituationer. Vi får inte vara naiva eller blåögda, var och en av oss har en plikt att se till att utnyttjande situationer och andra typer av missbruk inte uppstår när många människor är utsatta.  Vi har ett bra system som strävar till att förhindra missbruk, men inget system är felfritt.

Jag hoppas innerligen att vi får ett slut på kriget. Tills det sker måste vi göra vad vi kan för att hjälpa dem som är i den största nöden. Med dessa ord vill jag önska er alla läsare en fridfull påskhelg.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35