En fransk rysare

14.04.2022 kl. 15:57
Chocken av Brexit och valet av Donald Trump till amerikansk president var stor i EU och Europa. Det skapade sprickor i den västliga världen och minskade västs förmåga att hantera globala och interna utmaningar.

Splittring betyder i praktiken försvagning och det är något som passar vissa andra stormakter utmärkt. Det är ingen hemlighet att vissa aktörer gärna ser att västvärlden och de liberala demokratiernas makt minskar.

 

Västvärlden har enats igen som svar på Rysslands attack på Ukraina. USA och president Joe Biden, den sista nuvarande generationen amerikanska politiker som ser USAs länk till Europa som något exceptionellt, har förstärkt den transatlantiska länken säkerhetsmässigt, politiskt och ekonomiskt. På TV-bilder är det oftast trupper och försvarsmateriel som projicerar makt, men på längre sikt är en ökad ekonomisk integration mellan USA och Europa minst lika viktig.

 

Kriget i Ukraina har också gett Storbritannien möjlighet att igen bli en tongivande aktör, tack vare att man koordinerar sina insatser med EU-länderna och USA. Kriget har gjort att Brexit-traumat minskat, men det är lätt att se att det brittiska inflytandet hade varit ännu större om man hade varit kvar i EU.

 

Problemet i EU och i väst är att samarbetet i utrikes- och säkerhetspolitik ofta bara är så stark som den svagaste länken. Det räcker med att ett EU-land skulle motsätta sig sanktionerna mot Ryssland för att de i teorin inte skulle kunna genomföras.

 

Därför har det, av bland annat Ryssland, funnits ett intresse av att försöka påverka både politiker och samhällsdebatten i Europa och väst. Det gjorde man sannolikt på ett betydande sätt både i presidentvalet då Trump blev vald och vid Brexitomröstningen. Vid sidan av den typens hybridpåverkan har man också byggt upp kontakter och investerat i ett nätverk av politiker och partier runt om i Europa och världen.

 

En av dessa är franska Marine Le Pen som i söndags blev klar för andra omgången i franska presidentvalet. Hennes parti lånade år 2014 nio miljoner euro av en rysk bank för att finansiera valkampanjen. På hennes nuvarande kampanjbroschyrer, som behövde förstöras på grund av invasionen av Ukraina, fanns en bild på henne och Putin, en person hon öppet beundrat.

 

Om Le Pen vinner i andra omgången mot sittande president Emmanuel Macron om en dryg vecka kommer det innebära en större politisk jordbävning i Europa och väst än både Brexit och valet av Trump. Osäkerheten kommer bli enorm.

 

Ifall Le Pen skulle genomföra det hon sagt och skrivit att hon ska genomföra skulle det få enorma konsekvenser på EU, väst och Frankrike i världen. Därför är det inte bara i Frankrike och i EU man nu följer det franska valet. Medan vissa nervöst biter på naglarna gnuggar andra förväntansfullt händerna.

 

Med tanke på Le Pens kontakter till Putin skulle man tycka att valet skulle vara klart. Det är det inte. Första omgången tyder på att det kan komma att bli en rysare.

 

Det är inte kontakterna till Putin som i Frankrike gör Le Pen populär, utan hennes politiska åsikter och vissa gruppers, inte minst gula västarnas, missnöje med sittande president Macron.

 

Utanför Frankrikes gränser är det dock Le Pens historiskt täta kontakter till Putin och Ryssland som nu skapar betydande oro. Om man skulle vilja splittra EU och västs gemensamma politik och handlingskraft finns få aktörer med lika mycket makt att göra det som en fransk president. Låt oss hoppas att så aldrig sker och att Frankrike förblir en stark kraft för europeisk gemenskap.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00