En fransk rysare

14.04.2022 kl. 15:57
Chocken av Brexit och valet av Donald Trump till amerikansk president var stor i EU och Europa. Det skapade sprickor i den västliga världen och minskade västs förmåga att hantera globala och interna utmaningar.

Splittring betyder i praktiken försvagning och det är något som passar vissa andra stormakter utmärkt. Det är ingen hemlighet att vissa aktörer gärna ser att västvärlden och de liberala demokratiernas makt minskar.

 

Västvärlden har enats igen som svar på Rysslands attack på Ukraina. USA och president Joe Biden, den sista nuvarande generationen amerikanska politiker som ser USAs länk till Europa som något exceptionellt, har förstärkt den transatlantiska länken säkerhetsmässigt, politiskt och ekonomiskt. På TV-bilder är det oftast trupper och försvarsmateriel som projicerar makt, men på längre sikt är en ökad ekonomisk integration mellan USA och Europa minst lika viktig.

 

Kriget i Ukraina har också gett Storbritannien möjlighet att igen bli en tongivande aktör, tack vare att man koordinerar sina insatser med EU-länderna och USA. Kriget har gjort att Brexit-traumat minskat, men det är lätt att se att det brittiska inflytandet hade varit ännu större om man hade varit kvar i EU.

 

Problemet i EU och i väst är att samarbetet i utrikes- och säkerhetspolitik ofta bara är så stark som den svagaste länken. Det räcker med att ett EU-land skulle motsätta sig sanktionerna mot Ryssland för att de i teorin inte skulle kunna genomföras.

 

Därför har det, av bland annat Ryssland, funnits ett intresse av att försöka påverka både politiker och samhällsdebatten i Europa och väst. Det gjorde man sannolikt på ett betydande sätt både i presidentvalet då Trump blev vald och vid Brexitomröstningen. Vid sidan av den typens hybridpåverkan har man också byggt upp kontakter och investerat i ett nätverk av politiker och partier runt om i Europa och världen.

 

En av dessa är franska Marine Le Pen som i söndags blev klar för andra omgången i franska presidentvalet. Hennes parti lånade år 2014 nio miljoner euro av en rysk bank för att finansiera valkampanjen. På hennes nuvarande kampanjbroschyrer, som behövde förstöras på grund av invasionen av Ukraina, fanns en bild på henne och Putin, en person hon öppet beundrat.

 

Om Le Pen vinner i andra omgången mot sittande president Emmanuel Macron om en dryg vecka kommer det innebära en större politisk jordbävning i Europa och väst än både Brexit och valet av Trump. Osäkerheten kommer bli enorm.

 

Ifall Le Pen skulle genomföra det hon sagt och skrivit att hon ska genomföra skulle det få enorma konsekvenser på EU, väst och Frankrike i världen. Därför är det inte bara i Frankrike och i EU man nu följer det franska valet. Medan vissa nervöst biter på naglarna gnuggar andra förväntansfullt händerna.

 

Med tanke på Le Pens kontakter till Putin skulle man tycka att valet skulle vara klart. Det är det inte. Första omgången tyder på att det kan komma att bli en rysare.

 

Det är inte kontakterna till Putin som i Frankrike gör Le Pen populär, utan hennes politiska åsikter och vissa gruppers, inte minst gula västarnas, missnöje med sittande president Macron.

 

Utanför Frankrikes gränser är det dock Le Pens historiskt täta kontakter till Putin och Ryssland som nu skapar betydande oro. Om man skulle vilja splittra EU och västs gemensamma politik och handlingskraft finns få aktörer med lika mycket makt att göra det som en fransk president. Låt oss hoppas att så aldrig sker och att Frankrike förblir en stark kraft för europeisk gemenskap.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45