En fransk rysare

14.04.2022 kl. 15:57
Chocken av Brexit och valet av Donald Trump till amerikansk president var stor i EU och Europa. Det skapade sprickor i den västliga världen och minskade västs förmåga att hantera globala och interna utmaningar.

Splittring betyder i praktiken försvagning och det är något som passar vissa andra stormakter utmärkt. Det är ingen hemlighet att vissa aktörer gärna ser att västvärlden och de liberala demokratiernas makt minskar.

 

Västvärlden har enats igen som svar på Rysslands attack på Ukraina. USA och president Joe Biden, den sista nuvarande generationen amerikanska politiker som ser USAs länk till Europa som något exceptionellt, har förstärkt den transatlantiska länken säkerhetsmässigt, politiskt och ekonomiskt. På TV-bilder är det oftast trupper och försvarsmateriel som projicerar makt, men på längre sikt är en ökad ekonomisk integration mellan USA och Europa minst lika viktig.

 

Kriget i Ukraina har också gett Storbritannien möjlighet att igen bli en tongivande aktör, tack vare att man koordinerar sina insatser med EU-länderna och USA. Kriget har gjort att Brexit-traumat minskat, men det är lätt att se att det brittiska inflytandet hade varit ännu större om man hade varit kvar i EU.

 

Problemet i EU och i väst är att samarbetet i utrikes- och säkerhetspolitik ofta bara är så stark som den svagaste länken. Det räcker med att ett EU-land skulle motsätta sig sanktionerna mot Ryssland för att de i teorin inte skulle kunna genomföras.

 

Därför har det, av bland annat Ryssland, funnits ett intresse av att försöka påverka både politiker och samhällsdebatten i Europa och väst. Det gjorde man sannolikt på ett betydande sätt både i presidentvalet då Trump blev vald och vid Brexitomröstningen. Vid sidan av den typens hybridpåverkan har man också byggt upp kontakter och investerat i ett nätverk av politiker och partier runt om i Europa och världen.

 

En av dessa är franska Marine Le Pen som i söndags blev klar för andra omgången i franska presidentvalet. Hennes parti lånade år 2014 nio miljoner euro av en rysk bank för att finansiera valkampanjen. På hennes nuvarande kampanjbroschyrer, som behövde förstöras på grund av invasionen av Ukraina, fanns en bild på henne och Putin, en person hon öppet beundrat.

 

Om Le Pen vinner i andra omgången mot sittande president Emmanuel Macron om en dryg vecka kommer det innebära en större politisk jordbävning i Europa och väst än både Brexit och valet av Trump. Osäkerheten kommer bli enorm.

 

Ifall Le Pen skulle genomföra det hon sagt och skrivit att hon ska genomföra skulle det få enorma konsekvenser på EU, väst och Frankrike i världen. Därför är det inte bara i Frankrike och i EU man nu följer det franska valet. Medan vissa nervöst biter på naglarna gnuggar andra förväntansfullt händerna.

 

Med tanke på Le Pens kontakter till Putin skulle man tycka att valet skulle vara klart. Det är det inte. Första omgången tyder på att det kan komma att bli en rysare.

 

Det är inte kontakterna till Putin som i Frankrike gör Le Pen populär, utan hennes politiska åsikter och vissa gruppers, inte minst gula västarnas, missnöje med sittande president Macron.

 

Utanför Frankrikes gränser är det dock Le Pens historiskt täta kontakter till Putin och Ryssland som nu skapar betydande oro. Om man skulle vilja splittra EU och västs gemensamma politik och handlingskraft finns få aktörer med lika mycket makt att göra det som en fransk president. Låt oss hoppas att så aldrig sker och att Frankrike förblir en stark kraft för europeisk gemenskap.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15