Den viktigaste redogörelsen i modern tid

13.04.2022 kl. 15:52
Det handlar om framtiden för vårt land och kommande generationer.

Det har skett fundamentala förändringar i Finlands och Europas säkerhets- och verksamhetsomgivning som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands krig utmanar hela Europas säkerhet och stabilitet. Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har därför tagit fram en redogörelse om förändringar i den säkerhetspolitiska omgivningen. Regeringen godkände redogörelsen i sitt sammanträde idag.

 
– Nu lägger vi grunden för Finlands nya säkerhets- och försvarspolitik. Det är en historisk redogörelse vi fattat beslut om och den viktigaste redogörelsen i fredstid. Våra västerländska ideal om frihet, demokrati, fred och mänskliga rättigheter utmanas av Rysslands aggression och de fasansfulla händelserna i Ukraina på ett sätt vi inte bevittnat på decennier. Redogörelsen som godkänts enhälligt av statsrådet är en reaktion på den här utvecklingen och ger statsledningen och riksdagen en stabil grund att stå på för att vidta de åtgärder som krävs för att trygga Finlands framtida säkerhet, säger justitieminister och SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Riksdagen och alla ledamöter ges nu verktyg för en grundlig diskussion om Finlands eventuella Nato-medlemskap. Alla till buds stående alternativ ska gås igenom. Justitieminister och partiordförande Henriksson säger för egen del att hon stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato under våren. 
 
– SFP och jag själv stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato. Säkerhetsfrågor har alltid varit viktiga för SFP. Vi gör inte politik för att polera vår egen sköld, utan för att trygga landets och vår allas gemensamma framtid. Viktigast nu är inte politiska partiers tidigare ståndpunkter, utan att sträva efter en så bred gemensam syn som möjligt i riksdagen för vilken lösning som bäst garanterar Finlands säkerhet på lång sikt, säger Henriksson.
 
– Finland ska fatta beslut om sin säkerhet självständigt och enligt sitt eget omdöme. Redogörelsen slår fast att ett Nato-medlemskaps viktigaste effekt vore att Finland då som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Nato-medlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet. Nu krävs det att vi håller huvudet kallt oberoende av olika försök att påverka opinionen. Vi ska agera målmedvetet och utan dröjsmål. Exceptionella tider kräver handlingsförmåga och förmåga att lyssna på olika synpunkter. Finlands styrka har alltid varit att vi kunnat hitta enighet i svåra tider, säger Henriksson.  

Redogörelsen lyfter även upp målsättningen om nära samarbete med Sverige och övriga nordiska länder. Det står i redogörelsen att tröskeln för en militär konflikt i Östersjöområdet skulle höjas i och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap. Det skulle på lång sikt stärka regionens stabilitet. 
 
– Jag ser det som önskvärt att Finland och Sverige går sida vid sida och kunde hålla ungefär samma tidtabell då det gäller en eventuell Nato-medlemskapsansökan. Båda länderna måste naturligtvis ändå fatta sina egna beslut, avslutar Henriksson.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson är medlem i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet som tillsammans med presidenten utarbetat redogörelsen för Statsrådet. 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00