Kriget påverkar oss alla

02.04.2022 kl. 13:08
För de flesta av oss är det svårt att föreställa sig krigets fasor och känslan av att tvingas lämna sitt hem och sin trygghet.

En människa på flykt är sårbar, trött och rädd. Sedan Ryssland anföll Ukraina har detta blivit verklighet för över 10 miljoner människor. En stor del av de ukrainska barnen, långt över fyra miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

 

De dryga 15 000 ukrainska flyktingarna i Finland behöver komma in och integreras i samhället så fort som möjligt. Regeringen arbetar på högvarv också med den här frågan. Vi är måna om att kommunerna ska ersättas för de kostnader som uppstår då de ser till att de ukrainska flyktingarna får ett hem.

 

Barnen som kommer hit behöver få känna sig trygga. Förutom att barnen så snabbt som möjligt ska få gå i skola behöver vi hitta lösningar inom småbarnspedagogiken så att de ukrainska barnen också kan få gå på dagis. I skrivande stund är det ännu oklart hur detta exakt ska skötas men regeringens budskap till kommunerna är klart: Integrera så bra som möjligt, vi söker lösningar för att ersätta kostnaderna.

 

Jag deltog nyligen i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

 

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

För oss i regeringen betyder Rysslands krig mot Ukraina arbete på många olika fronter: Vi tar ställning till säkerhetspolitiska frågor, arbetar med stödpaket för till exempel transportbranschen och jordbrukarna som drabbas av den globala krisen och stöder Ukraina på alla tänkbara sätt. Den här veckan klarnade detaljerna i stödet på drygt 300 miljoner euro till jordbruket. Helheten innehåller åtgärder som snabbt ska stöda bönderna och den inhemska matproduktionen samt den gröna omställningen inom jordbruket. Nu i fredags fattade regeringen också beslut om beredningen av ett ca 75 miljoners kostnadsstöd för logistiksektorn.

 

Regeringens absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. Jag och Svenska folkpartiet har redan en längre tid talat för ett Nato-medlemskap.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00