Kriget påverkar oss alla

02.04.2022 kl. 13:08
För de flesta av oss är det svårt att föreställa sig krigets fasor och känslan av att tvingas lämna sitt hem och sin trygghet.

En människa på flykt är sårbar, trött och rädd. Sedan Ryssland anföll Ukraina har detta blivit verklighet för över 10 miljoner människor. En stor del av de ukrainska barnen, långt över fyra miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

 

De dryga 15 000 ukrainska flyktingarna i Finland behöver komma in och integreras i samhället så fort som möjligt. Regeringen arbetar på högvarv också med den här frågan. Vi är måna om att kommunerna ska ersättas för de kostnader som uppstår då de ser till att de ukrainska flyktingarna får ett hem.

 

Barnen som kommer hit behöver få känna sig trygga. Förutom att barnen så snabbt som möjligt ska få gå i skola behöver vi hitta lösningar inom småbarnspedagogiken så att de ukrainska barnen också kan få gå på dagis. I skrivande stund är det ännu oklart hur detta exakt ska skötas men regeringens budskap till kommunerna är klart: Integrera så bra som möjligt, vi söker lösningar för att ersätta kostnaderna.

 

Jag deltog nyligen i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

 

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

För oss i regeringen betyder Rysslands krig mot Ukraina arbete på många olika fronter: Vi tar ställning till säkerhetspolitiska frågor, arbetar med stödpaket för till exempel transportbranschen och jordbrukarna som drabbas av den globala krisen och stöder Ukraina på alla tänkbara sätt. Den här veckan klarnade detaljerna i stödet på drygt 300 miljoner euro till jordbruket. Helheten innehåller åtgärder som snabbt ska stöda bönderna och den inhemska matproduktionen samt den gröna omställningen inom jordbruket. Nu i fredags fattade regeringen också beslut om beredningen av ett ca 75 miljoners kostnadsstöd för logistiksektorn.

 

Regeringens absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. Jag och Svenska folkpartiet har redan en längre tid talat för ett Nato-medlemskap.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00