Lögner, lögner, lögner

18.03.2022 kl. 10:34

”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den sanning”. Citatet är tillskrivet Nazi-Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels. 80 år senare och propaganda används precis på samma sätt. Det gäller att vara uppmärksam och observant. De mest flagranta lögnerna är enklare att genomskåda, men vi bombarderas av påståenden som är sanningar med modifikation eller direkt felaktigt med målsättningen att mala ner tilliten, också i vårt samhälle.

 

Det finns många saker att vara extremt upprörd kring gällande anfallet på Ukraina. En är den ryska statsledningens kontinuerliga förnekelse över avsikterna att angripa Ukraina. Man byggde systematiskt upp styrkor på gränsen och vidtog andra åtgärder som tydligt såg ut som krigsförberedelser. Ändå blånekade Putin, Lavrov och den ryska staten till att man hade sådana avsikter.

 

Omvärlden eller Finland är inte naiv. Vi såg så klart tydligt när berättelsen inte stämde överens om vad som hände på marken. Storskaligheten i anfallet var ändå en överraskning. Varje land är naturligtvis förberedd för alla scenarior, också där den andra parten ljuger. Ändå hade vi hoppats på att våra militära underrättelser och andra iakttagelser skulle visa sig vara felaktiga. Det är därför omöjligt att ändå inte vara arg och besviken på det sättet man ljugit och tvärt emot det man sagt startar en fullskalig och gammaldags landinvasion på ett annat suveränt land. Inte sedan andra världskriget har något liknande hänt i Europa.

 

Förenta Nationerna, FN, byggdes efter kriget för att förhindra liknande händelser i framtiden. I FN sitter Ryssland för tillfället som ordförande i FNs säkerhetsråd, det på pappret mäktigaste FN-organet.

 

I FN har Ryssland förnekat sina avsikter, men också spridit nya lögner. I fredags sammankallade man till ett möte i säkerhetsrådet där man anklagade USA för att stöda Ukraina att utveckla biologiska vapen. Rädslan är att anklagelserna om sådana och kemiska vapen, som är strängt förbjudna, ska bli en täckmantel för Ryssland att själva använda sådana i Ukraina.

 

På samma sätt har man använt kravet på att ”av-nazifiera” Ukraina som svepskäl för det militära angreppet. Att Ukrainas president är av judisk härkomst och familj till honom mördades i förintelsen. Det gör lögnen så uppenbar, ändå är det människor som tror på dem.

 

I Ryssland har fri media och medborgarsamhället successivt stängts ner de senaste tio åren. Det som i backspegeln kanske känns värst är att vi inte tidigare reagerat tillräckligt på att Putin sakta men säkert, och mycket systematiskt, fört landet i mer auktoritär riktning. Då han gjort det under en utdragen process med salamitaktik har omvärldens fördömanden inte backats upp av konkreta åtgärder. De som i Ryssland protesterat har fängslats eller råkat ut för allvarliga olyckor.

 

Efter invasionen, som i Ryssland inte får kallas för krig, har lagen skärpts ytterligare. Man kan få 15 års fängelse om man nämner kriget med sitt rätta namn. Vid sidan av att sprida lögner, arbetar man parallellt med att tysta sanningen. De få fria medierna som fanns kvar har nu stängts, och de utländska journalisterna har lämnat landet då deras säkerhet inte kunnat garanterats. I Ryssland finns en av Kreml systematiskt odlad berättelse om att väst vill Ryssland illa.

 

Inte bara Rysslands regering upprätthåller den ryska synen. Kinas statligt kontrollerade media har i grunden samma rapporteringssätt att det är väst som är orsaken till Rysslands specialoperation i Ukraina. Kinesiska journalister har rapporterat inifrån ryska truppförband. Även om Kina inte har något att vinna på kriget i Ukraina, tvärtom, vill man ändå försvaga den västliga och demokratiska världsordningen. Berättelsen som ges från Ukraina vill förstärka den målsättningen.

 

Finland utsätts redan för desinformationskampanjer samt försök till historieförfalskning från exempelvis vinterkriget, som ju också startades av lögner. Den gången av Stalin.

 

Överlag är vårt finländska och åländska samhälle mycket väl rustat idag för att stå emot den här typens informationspåverkan med lögner. Men inte ens våra samhällen är opåverkade då propaganda och felaktigheter sprids systematiskt och med stor skicklighet. Vi behöver vara på vår vakt.

 

Mats Löfström

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15