De geopolitiska kontinentalplattorna rör sig

29.03.2022 kl. 10:32

Geopolitik är som kontinentalplattor, det rör sig hela tiden. De senaste decennierna har vi sett att västvärlden och Europa tappat inflytande globalt. USA är fortfarande världens enda supermakt, men Kinas inflytande i världen har kontinuerligt vuxit och Kina har utmanat USA och väst allt oftare. Vid sidan av Kina finns det också andra länder som rör på sig i förhållande till historiska samarbetspartners.

 

USAs relativa makt har minskat, men landet kommer förbli en stormakt genom sina strategiska styrkor. För Europa är utmaningarna betydligt större, men den starka koordineringen som gjorts efter Rysslands attack på Ukraina visar att också vi har en möjlighet att hålla kvar vår globala relevans om vi klarar av att utnyttja den potential som vårt samarbete ger. Det måste vi göra.

 

Putin hade inte väntat ett så snabbt och enigt Europa reagera mot attacken på Ukraina. Han såg ett försvagat väst och Europa där USA flyttat sin politiska tyngdpunkt mot Kina och Asien, Brexit, det kaotiska tillbakadragandet från Afghanistan, splittringarna internt i Europa och den försvagade transatlantiska länken efter Donald Trump. Samtidigt har Kina kopplat ett starkt grepp kring Afrika och många utvecklingsländer.

 

Rysslands anfall på Ukraina var en felbedömning också på den här punkten. Väst var handfallet efter annekteringen av Krim 2014. Inte denna gång.

 

Chocken av Rysslands storskaliga attack, Ukrainas storslagna mod och försvarsvilja samt Putins användning av ett Z, som för tankarna tillbaka till historieböckerna har svetsat samman Europa internt och den transatlantiska länken på ett sätt som få trodde var riktigt möjligt. Lägg därtill de fördjupade relationerna till Australien, Japan och Sydkorea som också är en del av väst.

 

För varje dag som kriget i Ukraina fortsätter ökar de ekomiska kostnaderna. Ryssland drabbas mest och kommer gå tillbaka decennier i ekonomisk utveckling. Men också övriga världen kommer betala, både vi men också exempelvis Kina.

 

Rysslands attack på Ukraina skapar problem också för Kina. Landet har ett gemensamt intresse med Ryssland att minska västvärldens globala inflytande, men i likhet med Ryssland är man ekonomiskt beroende av handeln med väst. Lägg till interna ekonomiska problem i Kina med en krisande systemviktig fastighetssektor samt osäkerheten kring pandemin och man behöver vara försiktig med vilka vägval man gör, eftersom priset på dem gått upp efter kriget i Ukraina.

 

En överväldigande majoritet, 141 av 193, av världens länder har i FN fördömt Rysslands attack. Värt att notera är dock att såväl Kina, Indien som Sydafrika låtit bli att ta ställning hittills. Tillsammans med de övriga 32 länderna som avstod motsvarar man hälften av jordens befolkning. Händelseutvecklingen i Ukraina och i världen kommer sannolikt påverka deras vägval, och också oss.

 

Anfallet mot Ukraina är ett vidrigt brott mot internationell lag och en fruktansvärd humanitär katastrof. Samtidigt har det inneburit ett uppvaknande i väst och i synnerhet i Europa kring att vi kan behålla vår relevans globalt om vi använder vår ekonomiska styrka och det öppna demokratiska samhällets kraft på rätt sätt.

 

Det uppvaknandet var inte en dag för tidigt och vi måste fortsätta hålla oss vakna och eniga, samt anstränga oss för det trots att det kommer bli jobbigt då ekonomin påverkas. Grundläggande principer som frihet, öppenhet och självständighet behöver ett starkt och enigt väst om de ska kunna säkerställas på lång sikt. De principerna som Ukraina nu slåss för med sitt liv har inneburit att de globala geopolitiska kontinentalplattorna börjat röra sig snabbare, och eventuellt ändrat dess riktning.

 

Mats Löfström

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45