VBL: Finland fick en ny nationalspråksstrategi

11.12.2021 kl. 10:01

För ungefär tre år sedan publicerade tankesmedjan Agenda en rapport om svenskans ställning i Finland. Rapporten innehöll ett bekymmersamt budskap. Sju av tio svenskspråkiga upplevde att språkklimatet var dåligt. Enligt undersökningen kände många finlandssvenskar att de bemöts med elakheter och spydigheter på fritiden och på arbetsplatsen.

Rapporten hävdade att det svenska språkets ställning hade försämrats kraftigt. Det fanns en tydlig orsak. Ingen i den dåvarande regeringen bevakade de svenska frågorna. VCS fick inte sin omfattande fulljour, man försökte göra svenskan frivillig i finskspråkiga skolor, tingsrättsreformen gick hårt åt svenskbygden. För mig blev det allt klarare att det behövdes en ny regering med vilja att bland annat uppdatera nationalspråksstrategin för att stärka tvåspråkigheten i vårt land. 

Nu är vi där. Förra veckan godkände statsrådet, Finlands regering, en ny nationalspråksstrategi. Strategin är en konkret vägkarta som innehåller 62 åtgärder som ska stärka vår rätt att få service på de båda nationalspråken, finska och svenska.

I nationalspråksstrategin finns många åtgärder som Svenska folkpartiet medvetet arbetat för. Det handlar bland annat om att se över språkkunskapskraven för statliga tjänstemän för en bättre språklig service, att stärka språkbad och språkduschar, att se till att digitala tjänster fungerar på båda nationalspråken, att skapa servicestigar för det svenska språket.

Med nationalspråksstrategin visar vår regering att tvåspråkigheten är viktig. Med den här strategin ser vi också att det spelar roll vem som sitter i regeringen och att den politik som regeringen för även påverkar språkklimatet.

För mig som österbottning har min språkliga identitet alltid varit klar. I Österbotten kan man födas, leva och dö på svenska som man brukar säga. Det här är inte en självklarhet överallt i Finland och jag fick själv uppleva det första gången när jag som femåring blev inlagd på sjukhus i Helsingfors för en öronoperation. Det var knappt någon som förstod vad jag sade och jag försökte göra mig förstådd på den finska jag hade lärt mig hos mina morföräldrar i Kalajoki. Samtidigt var det här som min drivkraft för att främja de språkliga rättigheterna väcktes. Jag visst ju inte då vad en ”språklig rättighet” var, men jag visste hur det kändes att inte kunna göra mig själv förstådd.

Det är klart att särskilt när man är svag, sjuk och känner sig otrygg är det viktigt att få tala sitt eget språk. Likaså är det viktigt att du kan tala svenska då du ringer till nödcentralen. Språkbarometern visar att svenskspråkiga personer som talar minoritetsspråket i en kommun är mindre nöjda med den service som de får inom vården.

En fungerande språklig service kräver att man tar språken i beaktande på alla nivåer inom beslutsfattandet. Den medvetenheten behövs också nu när de nya välfärdsområdena byggs upp. Nationalspråksstrategin understryker också att de tvåspråkiga välfärdsområdena ska ta i bruk verktyg för att trygga de språkliga rättigheterna i praktiken. För att den språkliga servicen ska fungera inom vården också i framtiden spelar det roll vem som beslutar om hälso- och sjukvården i välfärdsområdena. Bland annat därför är det kommande välfärdsområdesvalet så viktigt, men också för att trygga service nära dig.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00