ÅU: Kom ihåg att rösta!

22.01.2022 kl. 09:58

På söndag går Finland till val. Från och med nästa år ska social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna skötas av tjugoen välfärdsområden och Helsingfors stad istället för över 300 kommuner. Vi står alltså inför ett mycket viktigt nytt val, där vi ska välja de personer som ska bygga upp hur bashälsovården, specialsjukvården, socialvården och räddningstjänsterna ska skötas på bästa sätt härifrån framåt. De kommer att fatta beslut om till exempel var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska organiseras och hur man tryggar vården på såväl svenska som finska.

 

I Egentliga Finland har 28 procent förhandsröstat. På söndagen har ännu alla övriga röstberättigade möjlighet att ge sin röst. THL, justitieministeriet och kommunerna är måna om att hälsosäkerheten tryggas i valet. Du kan känna dig trygg när du går till din röstningslokal. Var och en av oss har nu möjlighet att påverka vem som beslutar om din och min vård och service. Därför är det så viktigt att rösta.

 

Trygghet är en grundläggande byggsten för en fungerande vård. Vi har alla någon gång behövt använda social- och hälsovårdens tjänster, och har då fått uppleva hur viktigt det är att få ett gott bemötande och en god vård då man behöver den som mest. Det handlar om att veta att vården finns nära dig då du behöver den, oavsett om du bor i t.ex. Åbo, Pargas, S:t Karins eller på Kimitoön.

 

För mig och SFP är det ytterst viktigt att vården ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och närservicen. Befolkningen åldras och det är klart att vi i framtiden behöver fler händer i vården överlag, fler läkare och vårdare. Där servicen inte idag finns tillgänglig kunde vi ta i bruk till exempel mobila lösningar som hälsobussar. I till exempel skärgården kunde mobila lösningar vara en del av närservicen. Också de digitala tjänsterna ska utvecklas och du ska i framtiden kunna få kontakt med en sjukvårdare via chatten om du vill det. De mentala problemen har ökat och därför behövs ett bredare nätverk med lågtröskelmottagningar. Speciellt barnen och de unga har lidit mycket under coronapandemin och behöver nu extra stöd och omsorg.

 

Det är också dags att utveckla våra mindre sjukhus istället för att avveckla dem. I Egentliga Finland är det viktigt att värna om Åbolands sjukhus och ta möjligheten att utveckla det till en stark tvåspråkig enhet som kan stöda såväl verksamheten i skärgården som ge vård, även på svenska, åt befolkningen i Åboregionen. Det kan behövas särlösningar för att garantera en fungerande vård på båda språken. För den svenskspråkiga befolkningen är det av största vikt att SFP finns med i välfärdsområdets styrelse nu då man ska bygga upp framtidens vård. Likaså är det av största vikt att tjänster och olika stödformer för personer med funktionsnedsättning ges nära den som behöver stöd, på både svenska och finska.

 

Just nu behöver vi bli av med vårdköerna. Köerna för den icke-brådskande vården har vuxit sig långa, särskilt på grund av coronapandemin. För att underlätta trycket på den offentliga vården vore det klokt att också använda den privata vården. Med en servicesedel kunde patienten själv välja den bästa lösningen. Genom att satsa på den förebyggande vården kan man både skapa livskvalitet och spara samhällets resurser. Det handlar om att ge rätt vård och stöd vid rätt tid.

 

Jag och SFP vill att alla ska känna sig trygga och trivas på sin hemort. Servicen ska fungera då man behöver den. Vi vill att våra barn ska få den bästa tänkbara starten i livet. Som förälder ska du få stöd i den nya livssituationen. Om du mår dåligt ska det finnas en kurator eller psykolog nära dig som du kan tala med. När du går till läkaren ska du få en god vård utan dröjsmål. Om du ringer 112 ska du bli förstådd. När du blir äldre ska du få hjälp hemma och när det behövs ska det finnas en trygg plats som väntar någonstans nära. Du ska ha trygghet i livets alla skeden. Trygghet är centralt för var och en av oss för att vi ska kunna leva våra liv och må bra. Det behövs trygghet i livets alla skeden och det behövs trygghet varje dag.

 

Kom ihåg att rösta!

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00