ÅU: Kom ihåg att rösta!

22.01.2022 kl. 09:58

På söndag går Finland till val. Från och med nästa år ska social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna skötas av tjugoen välfärdsområden och Helsingfors stad istället för över 300 kommuner. Vi står alltså inför ett mycket viktigt nytt val, där vi ska välja de personer som ska bygga upp hur bashälsovården, specialsjukvården, socialvården och räddningstjänsterna ska skötas på bästa sätt härifrån framåt. De kommer att fatta beslut om till exempel var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska organiseras och hur man tryggar vården på såväl svenska som finska.

 

I Egentliga Finland har 28 procent förhandsröstat. På söndagen har ännu alla övriga röstberättigade möjlighet att ge sin röst. THL, justitieministeriet och kommunerna är måna om att hälsosäkerheten tryggas i valet. Du kan känna dig trygg när du går till din röstningslokal. Var och en av oss har nu möjlighet att påverka vem som beslutar om din och min vård och service. Därför är det så viktigt att rösta.

 

Trygghet är en grundläggande byggsten för en fungerande vård. Vi har alla någon gång behövt använda social- och hälsovårdens tjänster, och har då fått uppleva hur viktigt det är att få ett gott bemötande och en god vård då man behöver den som mest. Det handlar om att veta att vården finns nära dig då du behöver den, oavsett om du bor i t.ex. Åbo, Pargas, S:t Karins eller på Kimitoön.

 

För mig och SFP är det ytterst viktigt att vården ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och närservicen. Befolkningen åldras och det är klart att vi i framtiden behöver fler händer i vården överlag, fler läkare och vårdare. Där servicen inte idag finns tillgänglig kunde vi ta i bruk till exempel mobila lösningar som hälsobussar. I till exempel skärgården kunde mobila lösningar vara en del av närservicen. Också de digitala tjänsterna ska utvecklas och du ska i framtiden kunna få kontakt med en sjukvårdare via chatten om du vill det. De mentala problemen har ökat och därför behövs ett bredare nätverk med lågtröskelmottagningar. Speciellt barnen och de unga har lidit mycket under coronapandemin och behöver nu extra stöd och omsorg.

 

Det är också dags att utveckla våra mindre sjukhus istället för att avveckla dem. I Egentliga Finland är det viktigt att värna om Åbolands sjukhus och ta möjligheten att utveckla det till en stark tvåspråkig enhet som kan stöda såväl verksamheten i skärgården som ge vård, även på svenska, åt befolkningen i Åboregionen. Det kan behövas särlösningar för att garantera en fungerande vård på båda språken. För den svenskspråkiga befolkningen är det av största vikt att SFP finns med i välfärdsområdets styrelse nu då man ska bygga upp framtidens vård. Likaså är det av största vikt att tjänster och olika stödformer för personer med funktionsnedsättning ges nära den som behöver stöd, på både svenska och finska.

 

Just nu behöver vi bli av med vårdköerna. Köerna för den icke-brådskande vården har vuxit sig långa, särskilt på grund av coronapandemin. För att underlätta trycket på den offentliga vården vore det klokt att också använda den privata vården. Med en servicesedel kunde patienten själv välja den bästa lösningen. Genom att satsa på den förebyggande vården kan man både skapa livskvalitet och spara samhällets resurser. Det handlar om att ge rätt vård och stöd vid rätt tid.

 

Jag och SFP vill att alla ska känna sig trygga och trivas på sin hemort. Servicen ska fungera då man behöver den. Vi vill att våra barn ska få den bästa tänkbara starten i livet. Som förälder ska du få stöd i den nya livssituationen. Om du mår dåligt ska det finnas en kurator eller psykolog nära dig som du kan tala med. När du går till läkaren ska du få en god vård utan dröjsmål. Om du ringer 112 ska du bli förstådd. När du blir äldre ska du få hjälp hemma och när det behövs ska det finnas en trygg plats som väntar någonstans nära. Du ska ha trygghet i livets alla skeden. Trygghet är centralt för var och en av oss för att vi ska kunna leva våra liv och må bra. Det behövs trygghet i livets alla skeden och det behövs trygghet varje dag.

 

Kom ihåg att rösta!

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00