ÅU: Kom ihåg att rösta!

22.01.2022 kl. 09:58

På söndag går Finland till val. Från och med nästa år ska social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna skötas av tjugoen välfärdsområden och Helsingfors stad istället för över 300 kommuner. Vi står alltså inför ett mycket viktigt nytt val, där vi ska välja de personer som ska bygga upp hur bashälsovården, specialsjukvården, socialvården och räddningstjänsterna ska skötas på bästa sätt härifrån framåt. De kommer att fatta beslut om till exempel var det ska finnas hälsocentraler, hur servicen till invånarna ska organiseras och hur man tryggar vården på såväl svenska som finska.

 

I Egentliga Finland har 28 procent förhandsröstat. På söndagen har ännu alla övriga röstberättigade möjlighet att ge sin röst. THL, justitieministeriet och kommunerna är måna om att hälsosäkerheten tryggas i valet. Du kan känna dig trygg när du går till din röstningslokal. Var och en av oss har nu möjlighet att påverka vem som beslutar om din och min vård och service. Därför är det så viktigt att rösta.

 

Trygghet är en grundläggande byggsten för en fungerande vård. Vi har alla någon gång behövt använda social- och hälsovårdens tjänster, och har då fått uppleva hur viktigt det är att få ett gott bemötande och en god vård då man behöver den som mest. Det handlar om att veta att vården finns nära dig då du behöver den, oavsett om du bor i t.ex. Åbo, Pargas, S:t Karins eller på Kimitoön.

 

För mig och SFP är det ytterst viktigt att vården ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och närservicen. Befolkningen åldras och det är klart att vi i framtiden behöver fler händer i vården överlag, fler läkare och vårdare. Där servicen inte idag finns tillgänglig kunde vi ta i bruk till exempel mobila lösningar som hälsobussar. I till exempel skärgården kunde mobila lösningar vara en del av närservicen. Också de digitala tjänsterna ska utvecklas och du ska i framtiden kunna få kontakt med en sjukvårdare via chatten om du vill det. De mentala problemen har ökat och därför behövs ett bredare nätverk med lågtröskelmottagningar. Speciellt barnen och de unga har lidit mycket under coronapandemin och behöver nu extra stöd och omsorg.

 

Det är också dags att utveckla våra mindre sjukhus istället för att avveckla dem. I Egentliga Finland är det viktigt att värna om Åbolands sjukhus och ta möjligheten att utveckla det till en stark tvåspråkig enhet som kan stöda såväl verksamheten i skärgården som ge vård, även på svenska, åt befolkningen i Åboregionen. Det kan behövas särlösningar för att garantera en fungerande vård på båda språken. För den svenskspråkiga befolkningen är det av största vikt att SFP finns med i välfärdsområdets styrelse nu då man ska bygga upp framtidens vård. Likaså är det av största vikt att tjänster och olika stödformer för personer med funktionsnedsättning ges nära den som behöver stöd, på både svenska och finska.

 

Just nu behöver vi bli av med vårdköerna. Köerna för den icke-brådskande vården har vuxit sig långa, särskilt på grund av coronapandemin. För att underlätta trycket på den offentliga vården vore det klokt att också använda den privata vården. Med en servicesedel kunde patienten själv välja den bästa lösningen. Genom att satsa på den förebyggande vården kan man både skapa livskvalitet och spara samhällets resurser. Det handlar om att ge rätt vård och stöd vid rätt tid.

 

Jag och SFP vill att alla ska känna sig trygga och trivas på sin hemort. Servicen ska fungera då man behöver den. Vi vill att våra barn ska få den bästa tänkbara starten i livet. Som förälder ska du få stöd i den nya livssituationen. Om du mår dåligt ska det finnas en kurator eller psykolog nära dig som du kan tala med. När du går till läkaren ska du få en god vård utan dröjsmål. Om du ringer 112 ska du bli förstådd. När du blir äldre ska du få hjälp hemma och när det behövs ska det finnas en trygg plats som väntar någonstans nära. Du ska ha trygghet i livets alla skeden. Trygghet är centralt för var och en av oss för att vi ska kunna leva våra liv och må bra. Det behövs trygghet i livets alla skeden och det behövs trygghet varje dag.

 

Kom ihåg att rösta!

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15