Rokote – paras alku uudelle vuodelle

26.12.2021 kl. 09:54

Uusi vuosi kolkuttaa ovea. Eduskunta on hyväksynyt vuoden 2022 talousarvion ja vuosi 2021 on aivan kohta loppu. Joulua edeltävien viikkojen hallitseva puheenaihe on kuitenkin ollut akuutti koronatilanne. Tämä jääräpäinen virus, josta me hädin tuskin olimme kuulleet mitään kaksi vuotta sitten, on edelleen kutsumaton vieras maassamme ja maailmalla. Tämän kanssa joudumme valitettavasti ehkä oppia elämään.

Uusi Omikronmuunnos ilmestyi keskuuteemme yhtäkkiä juuri silloin kun ajattelimme, että alamme saada tilanteen kutakuinkin hallintaan. Koronapassi oli otettu käyttöön ja ehdimme syksyllä iloita siitä, että saimme kokoontua, käydä konserteissa, teatterissa, urheilutapahtumissa ja paljon muuta. Uusi virusmuunnos levisi nopeasti ja on vain ajan kysymys ennen kuin se on dominoiva myös meillä. Monessa eurooppalaisessa maassa, jossa tartuntamäärät ovat kymmeniä tuhansia päivissä on siirrytty ankariin rajoituksiin.

Päivä päivältä tiedämme myös enemmän uudesta virusmuunnoksesta. Onneksi se ei näytä johtavan vakavampaan sairastumiseen kuin delta-muunnos, mutta on selvää, että se joka ei ole ottanut rokotetta uhkaa sairastua vakavasti. Siksi meidän täytyy suhtautua tilanteeseen suurella vakavuudella. Kun sairaalaosastot täyttyvät covid-potilailla se johtaa siihen, että muut potilaat voivat joutua tukalaan tilanteeseen ja suunniteltuja leikkauksia joudutaan siirtämään. Siksi meidän täytyy tehdä enemmän vahvistaaksemme yhteistä vastustuskykyämme virusta vastaan. Siksi on myös tärkeää jatkaa rokottamista, jotta ihmiset saavat kolmannen rokotteensa ja ne, joilla ei ole vielä suojaa ollenkaan voivat rokottautua mahdollisimman pian.

Ymmärrän hyvin, että moni alkaa olla lopen kyllästynyt ja väsynyt tilanteeseen. Niin me kaikki olemme, myös me ministerit. Mutta meidän ei kannata heittää pyyhettä kehään. Meidän pitää jälleen kerran kaivaa esiin sisu ja ajatella, että tilanne voisi olla pahempikin. Jaksamme kyllä vielä vähän.

Vakavan tilanteen takia hallitus joutui joulua edeltävänä tiistaina tekemään raskaita päätöksiä. Minulle ja RKP:lle ohjenuorana on koko ajan ollut, että niiden toimien jotka tehdään, tulee olla tehokkaita ja perusteltuja ja että lapsiin ja nuoriin ei kohdisteta rajoituksia muuten kuin aivan viimesijaisesti.  Olen siksi iloinen, että hallitus yksimielisesti päätti, ettei peruskoulutuksen ja toisen asteen koulutuksen lähiopetusta rajoiteta.

Sen sijaan hallitus päätti, että sisärajavalvonta palautetaan väliaikaisesti 28.12 alkaen noin kolmen viikon ajaksi. Myös ravintoloiden aukioloaikoja rajoitetaan.  Perjantaista 24.12. alkaen anniskelu päättyy koronapassilla klo 21 ja aukiolo klo 22. Tiistaista 28.12. alkaen anniskelu päättyy klo 17 ja anniskeluravintoloiden aukiolo päättyy klo 18. Ruokaravintoloissa anniskelu päättyy niin ikään klo 17 ja aukiolo sallittaisiin koronapassilla 18-20. Asiakaspaikoista voi anniskeluravintoissa olla käytössä maksimissaan 50% ja ruokaravintoloissa 75% normaalista asiakaspaikkamäärästä.

Näin uuden vuoden alkaessa on myös paljon josta iloita. Työllisyystilanne on parempi, talous kasvaa ja kotitalousvähennys nousee ensi vuonna. Työ- ja elinkeinoministeriö on myöntänyt EPV Energia Oy:lle runsaat 14 miljoonaa euroa uusiutuvalla sähköllä tuotetun vedyn tuotanto-, varastointi- ja käyttöinvestointiin Vaasaan. Lisäksi eduskunta on myöntänyt Pohjanmaalle ja Etelä-Pohjanmaalle määrärahoja tärkeisiin liikennehankkeisiin, muun muassa Vassorintielle Mustasaareen. Ja kaikista tärkein: Maassamme on rauha. Näillä sanoilla haluan toivottaa teille kaikille hyvää uutta vuotta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15