Bergqvist föreslår ekonomiska och administrativa lättnader för privata väglagsfärjor

25.03.2022 kl. 11:15

Skärgårdstrafiken är i Finland avgiftsfri med undantag av de privata väglagsfärjorna. Sådana finns det 21 stycken av i Finland och kostnaderna för dem samt den administrativa bördan är betydande. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som även är medlem i riksdagens kommunikationsutskott, har tillsammans med riksdagsledamot Ari Torniainen (Centern) lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där de kräver en lättare verksamhetsmiljö för de privata väglagsfärjorna. 

– Att upprätthålla en privat väg är en sak, att upprätthålla en färja är en annan. Väglagskostnaderna för ett väglag med färja kan för en enskild familj uppgå till närmare 10 000 euro per år, säger Bergqvist.

Det är privatpersoner som personligen ansvarar för de privata väglagsfärjorna. Inte enbart ekonomiskt utan även juridiskt, tekniskt och som arbetsgivare för personal. De enskilda väglagen måste känna till och kunna tolka rådande lagstiftning och de förhandlar även om materiel, besiktning och underhåll av färjan. 

– För privatpersoner utan formell kompetens i dessa komplexa frågor blir det här en tung administrativ börda, som även innebär betydande kostnader. Många färjor är dessutom gamla och borde förnyas. Med skärpta klimatmål och ny teknik har investeringstrycket vuxit ytterligare de senaste åren, säger Bergqvist.

För att underlätta för de privata väglagen efterlyser riksdagsledamöterna ett kostnadstak så att kostnaderna hålls på en skälig nivå och bättre rådgivning av myndigheterna.

– Det behövs en tjänsteman vid ansvarigt ministerium eller NTM-central som kan stöda dessa väglag. I nuläget finns ingen centrerad rådgivning att få och i dessa komplexa frågor kan vara svårt att veta vart man ska vända sig, säger Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00