Samarbete gör oss starkare i Norden

23.03.2022 kl. 10:33
Den 23 mars firar vi Nordens dag. På den här dagen, för 60 år sedan, undertecknades Helsingforsavtalet, vilket är den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet. I år firar vi det nordiska samarbetet i ett nytt och allvarligt säkerhetspolitiskt läge i och med Rysslands anfall mot Ukraina. 

– I en osäker värld framhävs betydelsen av samarbete. Vårt nordiska samarbete är oerhört viktigt och mer relevant än kanske någonsin. Samarbete och enighet är det bästa svaret vi kan ge Putins Ryssland. I det här sammanhanget betonas förutom vårt nordiska samarbete, även samarbetet med EU, Storbritannien, USA och övriga likasinnade, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. 

Ifjol, under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, låg fokus på att ta lärdom av coronapandemin, och en av våra främsta prioriteringar var att stärka det nordiska samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap. Arbetet gick framåt på bred front och kulminerade i de nordiska statsministrarnas gemensamma uttalande om förstärkt samarbete inom krisberedskap.

– Tillsammans kan vi förbättra våra samhällens resiliens och vara bättre förberedda på kriser av olika slag. Det finns en stor vilja att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet i dessa frågor, och jag är glad över att arbetet som Finland  inledde nu fortsätter under Norges ordförandeskap. Vi ska fortsätta att utveckla och förstärka vårt samarbete. I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar, avslutar Blomqvist. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00