Samarbete gör oss starkare i Norden

23.03.2022 kl. 10:33
Den 23 mars firar vi Nordens dag. På den här dagen, för 60 år sedan, undertecknades Helsingforsavtalet, vilket är den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet. I år firar vi det nordiska samarbetet i ett nytt och allvarligt säkerhetspolitiskt läge i och med Rysslands anfall mot Ukraina. 

– I en osäker värld framhävs betydelsen av samarbete. Vårt nordiska samarbete är oerhört viktigt och mer relevant än kanske någonsin. Samarbete och enighet är det bästa svaret vi kan ge Putins Ryssland. I det här sammanhanget betonas förutom vårt nordiska samarbete, även samarbetet med EU, Storbritannien, USA och övriga likasinnade, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. 

Ifjol, under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, låg fokus på att ta lärdom av coronapandemin, och en av våra främsta prioriteringar var att stärka det nordiska samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap. Arbetet gick framåt på bred front och kulminerade i de nordiska statsministrarnas gemensamma uttalande om förstärkt samarbete inom krisberedskap.

– Tillsammans kan vi förbättra våra samhällens resiliens och vara bättre förberedda på kriser av olika slag. Det finns en stor vilja att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet i dessa frågor, och jag är glad över att arbetet som Finland  inledde nu fortsätter under Norges ordförandeskap. Vi ska fortsätta att utveckla och förstärka vårt samarbete. I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar, avslutar Blomqvist. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00