Samarbete gör oss starkare i Norden

23.03.2022 kl. 10:33
Den 23 mars firar vi Nordens dag. På den här dagen, för 60 år sedan, undertecknades Helsingforsavtalet, vilket är den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet. I år firar vi det nordiska samarbetet i ett nytt och allvarligt säkerhetspolitiskt läge i och med Rysslands anfall mot Ukraina. 

– I en osäker värld framhävs betydelsen av samarbete. Vårt nordiska samarbete är oerhört viktigt och mer relevant än kanske någonsin. Samarbete och enighet är det bästa svaret vi kan ge Putins Ryssland. I det här sammanhanget betonas förutom vårt nordiska samarbete, även samarbetet med EU, Storbritannien, USA och övriga likasinnade, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. 

Ifjol, under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, låg fokus på att ta lärdom av coronapandemin, och en av våra främsta prioriteringar var att stärka det nordiska samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap. Arbetet gick framåt på bred front och kulminerade i de nordiska statsministrarnas gemensamma uttalande om förstärkt samarbete inom krisberedskap.

– Tillsammans kan vi förbättra våra samhällens resiliens och vara bättre förberedda på kriser av olika slag. Det finns en stor vilja att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet i dessa frågor, och jag är glad över att arbetet som Finland  inledde nu fortsätter under Norges ordförandeskap. Vi ska fortsätta att utveckla och förstärka vårt samarbete. I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar, avslutar Blomqvist. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00