Från kris till kris i världens lyckligaste land

19.03.2022 kl. 06:34
Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Coronan känns nu sekundärt då nästa kris, det råa och oförsvarbara kriget härjar nära oss i Ukraina. Även om vi inte själva är mitt i berör det oss alla – mycket på olika sätt. Frågorna är många, många mår och sover dåligt då vi ser hur oskyldiga far illa. Viljan att hjälpa är enorm.

Mitt i allt detta ser vi att Finland väljs för femte året i följd till världens lyckligaste land, överlägset dessutom. Även om det likaså känns sekundärt just nu är det samtidigt ett slags kvitto på att våra samhällsfunktioner fungerar i jämförelse med andra länder mycket bra i krissituationer.

Basen är i skick. Det finns naturligtvis massor med olika saker som måste förbättras så att samhällsfunktionerna och tillgången på det allra nödvändigaste fungerar - att vi har tillgång till basförnödenheter såsom vatten, mat och energi. Att självförsörjningen är i skick ger en trygghetskänsla.

På sistone har vi fått bevittna mat- och energipriser som skjuter i höjden. Det inhemska jordbruket har varit i kris redan länge. Bland annat höga energikostnader och gödsel har förvärrat krisen ytterligare. Det akuta stödpaketet på 300 miljoner euro till den inhemska matproduktionen tryggar funktionsdugligheten på kort sikt så att vi även i vår ser traktorer på fälten och kan trygga produktionen av inhemsk mat.

Att Ukraina och Ryssland står för närmare en tredje del av till exempel veteproduktionen i världen kommer även ur ett globalt perspektiv att ha förödande inverkan på tillgången på mat de närmaste åren.

De kraftigt höjda bränslepriserna berör alla men speciellt transportbranschen är speciellt utsatt just nu. Många kämpar för sin överlevnad, vilket både riksdag och regering är synnerligen medvetna om och därav är beslut som berör även denna sektor att vänta.

Västländers beroende av rysk energi har påskyndat processen att frigöra sig från fossila bränslen, och i onsdags kopplades även Ukraina till det europeiska sammankopplade elnätet för att vara oberoende av ryska operatörer.

Petteri Taalas, generaldirektören för Metrologiska världsorganisationen WMO, förutspår att kriget i Ukraina kommer att påskynda Finlands övergång till renare energiformer på längre sikt, även om till exempel användningen av torv troligen kommer att öka på kort.

Budskapet är tydligt - nu måste man förflytta sig bort från fossila bränslen och ersätta de med renare energiformer. Av flera orsaker. För miljön men i nuläget framförallt med tanke på vår självförsörjning.

Med rena energiformer och elektrifiering ökar efterfrågan på el. Olkiluoto 3 anslöts äntligen till stamnätet förra veckan. Anläggningen kommer att stå för cirka 14 procent av landets elproduktion. Med det kommer Finlands importbehov märkbart att minska, och med en förutsägbar energikälla vet man även till vilket pris elen produceras.

Att Vasa Energy Week hålls nästa vecka kommer lägligt. Årets nya teman är batterier och vätgas – synnerligen viktiga delar i framtidens energihelhet. Vår region är viktig part då det gäller omställningen från vår och västvärldens beroende av bland annat rysk energi.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25