Från kris till kris i världens lyckligaste land

19.03.2022 kl. 06:34
Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Coronan känns nu sekundärt då nästa kris, det råa och oförsvarbara kriget härjar nära oss i Ukraina. Även om vi inte själva är mitt i berör det oss alla – mycket på olika sätt. Frågorna är många, många mår och sover dåligt då vi ser hur oskyldiga far illa. Viljan att hjälpa är enorm.

Mitt i allt detta ser vi att Finland väljs för femte året i följd till världens lyckligaste land, överlägset dessutom. Även om det likaså känns sekundärt just nu är det samtidigt ett slags kvitto på att våra samhällsfunktioner fungerar i jämförelse med andra länder mycket bra i krissituationer.

Basen är i skick. Det finns naturligtvis massor med olika saker som måste förbättras så att samhällsfunktionerna och tillgången på det allra nödvändigaste fungerar - att vi har tillgång till basförnödenheter såsom vatten, mat och energi. Att självförsörjningen är i skick ger en trygghetskänsla.

På sistone har vi fått bevittna mat- och energipriser som skjuter i höjden. Det inhemska jordbruket har varit i kris redan länge. Bland annat höga energikostnader och gödsel har förvärrat krisen ytterligare. Det akuta stödpaketet på 300 miljoner euro till den inhemska matproduktionen tryggar funktionsdugligheten på kort sikt så att vi även i vår ser traktorer på fälten och kan trygga produktionen av inhemsk mat.

Att Ukraina och Ryssland står för närmare en tredje del av till exempel veteproduktionen i världen kommer även ur ett globalt perspektiv att ha förödande inverkan på tillgången på mat de närmaste åren.

De kraftigt höjda bränslepriserna berör alla men speciellt transportbranschen är speciellt utsatt just nu. Många kämpar för sin överlevnad, vilket både riksdag och regering är synnerligen medvetna om och därav är beslut som berör även denna sektor att vänta.

Västländers beroende av rysk energi har påskyndat processen att frigöra sig från fossila bränslen, och i onsdags kopplades även Ukraina till det europeiska sammankopplade elnätet för att vara oberoende av ryska operatörer.

Petteri Taalas, generaldirektören för Metrologiska världsorganisationen WMO, förutspår att kriget i Ukraina kommer att påskynda Finlands övergång till renare energiformer på längre sikt, även om till exempel användningen av torv troligen kommer att öka på kort.

Budskapet är tydligt - nu måste man förflytta sig bort från fossila bränslen och ersätta de med renare energiformer. Av flera orsaker. För miljön men i nuläget framförallt med tanke på vår självförsörjning.

Med rena energiformer och elektrifiering ökar efterfrågan på el. Olkiluoto 3 anslöts äntligen till stamnätet förra veckan. Anläggningen kommer att stå för cirka 14 procent av landets elproduktion. Med det kommer Finlands importbehov märkbart att minska, och med en förutsägbar energikälla vet man även till vilket pris elen produceras.

Att Vasa Energy Week hålls nästa vecka kommer lägligt. Årets nya teman är batterier och vätgas – synnerligen viktiga delar i framtidens energihelhet. Vår region är viktig part då det gäller omställningen från vår och västvärldens beroende av bland annat rysk energi.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00