Från kris till kris i världens lyckligaste land

19.03.2022 kl. 06:34
Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Coronan känns nu sekundärt då nästa kris, det råa och oförsvarbara kriget härjar nära oss i Ukraina. Även om vi inte själva är mitt i berör det oss alla – mycket på olika sätt. Frågorna är många, många mår och sover dåligt då vi ser hur oskyldiga far illa. Viljan att hjälpa är enorm.

Mitt i allt detta ser vi att Finland väljs för femte året i följd till världens lyckligaste land, överlägset dessutom. Även om det likaså känns sekundärt just nu är det samtidigt ett slags kvitto på att våra samhällsfunktioner fungerar i jämförelse med andra länder mycket bra i krissituationer.

Basen är i skick. Det finns naturligtvis massor med olika saker som måste förbättras så att samhällsfunktionerna och tillgången på det allra nödvändigaste fungerar - att vi har tillgång till basförnödenheter såsom vatten, mat och energi. Att självförsörjningen är i skick ger en trygghetskänsla.

På sistone har vi fått bevittna mat- och energipriser som skjuter i höjden. Det inhemska jordbruket har varit i kris redan länge. Bland annat höga energikostnader och gödsel har förvärrat krisen ytterligare. Det akuta stödpaketet på 300 miljoner euro till den inhemska matproduktionen tryggar funktionsdugligheten på kort sikt så att vi även i vår ser traktorer på fälten och kan trygga produktionen av inhemsk mat.

Att Ukraina och Ryssland står för närmare en tredje del av till exempel veteproduktionen i världen kommer även ur ett globalt perspektiv att ha förödande inverkan på tillgången på mat de närmaste åren.

De kraftigt höjda bränslepriserna berör alla men speciellt transportbranschen är speciellt utsatt just nu. Många kämpar för sin överlevnad, vilket både riksdag och regering är synnerligen medvetna om och därav är beslut som berör även denna sektor att vänta.

Västländers beroende av rysk energi har påskyndat processen att frigöra sig från fossila bränslen, och i onsdags kopplades även Ukraina till det europeiska sammankopplade elnätet för att vara oberoende av ryska operatörer.

Petteri Taalas, generaldirektören för Metrologiska världsorganisationen WMO, förutspår att kriget i Ukraina kommer att påskynda Finlands övergång till renare energiformer på längre sikt, även om till exempel användningen av torv troligen kommer att öka på kort.

Budskapet är tydligt - nu måste man förflytta sig bort från fossila bränslen och ersätta de med renare energiformer. Av flera orsaker. För miljön men i nuläget framförallt med tanke på vår självförsörjning.

Med rena energiformer och elektrifiering ökar efterfrågan på el. Olkiluoto 3 anslöts äntligen till stamnätet förra veckan. Anläggningen kommer att stå för cirka 14 procent av landets elproduktion. Med det kommer Finlands importbehov märkbart att minska, och med en förutsägbar energikälla vet man även till vilket pris elen produceras.

Att Vasa Energy Week hålls nästa vecka kommer lägligt. Årets nya teman är batterier och vätgas – synnerligen viktiga delar i framtidens energihelhet. Vår region är viktig part då det gäller omställningen från vår och västvärldens beroende av bland annat rysk energi.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00