Tillit och trygghetskänsla speciellt viktiga just nu

16.03.2022 kl. 15:14
Riksdagen förde idag responsdebatt om statsrådets redogörelse för den inre säkerheten. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande lyfte riksdagsledamot Mikko Ollikainen fram vikten av säkerhetsmyndigheternas roll och det förebyggande arbetet.

– Den utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Europa just nu har ökat behoven av att ställa frågor som berör vår egen och landets säkerhet. I vår demokratiska rättsstat är tillit en grundsten för tryggheten, och det generellt sett stora förtroendet för myndigheter är något vi ska värna om. Medborgarnas känsla av trygghet är viktigt och hjälp ska finnas till hands när det behövs. I samhället ska människor bli hörda och sedda, på alla nivåer, säger Ollikainen.  
 
I redogörelsen fastställs Finlands politik för den inre säkerheten för de kommande åren. Målet är att säkra att den inre säkerheten fortsätter att utvecklas så att Finland i framtiden är ett allt tryggare land för alla människor och människogrupper. 
 
 – I arbetet för den inre säkerheten är det viktigt att trygga verksamhetsförutsättningar för myndigheter som står i nyckelposition. Till exempel i Pargas har man svarat på efterfrågan av närpolispatrullering genom att återinrätta byapoliser, och detta kunde mycket väl även tillämpas på andra ställen.
 
 – Samtidigt får vi inte glömma att satsa på även de indirekta trygghetsskapande åtgärderna. Delaktighet i samhället, god utbildning åt barn och unga, och bekämpningen av inlärningsklyftor. Vi vet att socialt illamående och utslagning är risker för den inre säkerheten, och det måste tas på allvar, menar Ollikainen.
 
Ollikainen betonade även behovet av att fästa uppmärksamhet vid den ökade informationspåverkan som sker i världen. Speciellt under coronapandemin har spridningen av konspirationsteorier och desinformation varit märkbar, där syftet är att skapa klyftor och misstro i samhället. 
 
 –  Mångsidig utbildning är ett grundläggande sätt att motverka informationspåverkans negativa följder. Vi har i Finland ett starkt utbildningssystem och det här ska vi fortsätta utveckla. Det är genom utbildning som vi ytterligare stärker finländarnas mediekompetens, säger Ollikainen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00