Tillit och trygghetskänsla speciellt viktiga just nu

16.03.2022 kl. 15:14
Riksdagen förde idag responsdebatt om statsrådets redogörelse för den inre säkerheten. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande lyfte riksdagsledamot Mikko Ollikainen fram vikten av säkerhetsmyndigheternas roll och det förebyggande arbetet.

– Den utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Europa just nu har ökat behoven av att ställa frågor som berör vår egen och landets säkerhet. I vår demokratiska rättsstat är tillit en grundsten för tryggheten, och det generellt sett stora förtroendet för myndigheter är något vi ska värna om. Medborgarnas känsla av trygghet är viktigt och hjälp ska finnas till hands när det behövs. I samhället ska människor bli hörda och sedda, på alla nivåer, säger Ollikainen.  
 
I redogörelsen fastställs Finlands politik för den inre säkerheten för de kommande åren. Målet är att säkra att den inre säkerheten fortsätter att utvecklas så att Finland i framtiden är ett allt tryggare land för alla människor och människogrupper. 
 
 – I arbetet för den inre säkerheten är det viktigt att trygga verksamhetsförutsättningar för myndigheter som står i nyckelposition. Till exempel i Pargas har man svarat på efterfrågan av närpolispatrullering genom att återinrätta byapoliser, och detta kunde mycket väl även tillämpas på andra ställen.
 
 – Samtidigt får vi inte glömma att satsa på även de indirekta trygghetsskapande åtgärderna. Delaktighet i samhället, god utbildning åt barn och unga, och bekämpningen av inlärningsklyftor. Vi vet att socialt illamående och utslagning är risker för den inre säkerheten, och det måste tas på allvar, menar Ollikainen.
 
Ollikainen betonade även behovet av att fästa uppmärksamhet vid den ökade informationspåverkan som sker i världen. Speciellt under coronapandemin har spridningen av konspirationsteorier och desinformation varit märkbar, där syftet är att skapa klyftor och misstro i samhället. 
 
 –  Mångsidig utbildning är ett grundläggande sätt att motverka informationspåverkans negativa följder. Vi har i Finland ett starkt utbildningssystem och det här ska vi fortsätta utveckla. Det är genom utbildning som vi ytterligare stärker finländarnas mediekompetens, säger Ollikainen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00