Krigets enorma effekter på vardagen

12.03.2022 kl. 14:11
Två veckor har gått sedan Rysslands hemska invasion av Ukraina.

Konflikten har enorma följder, sorgliga och förfärliga, då miljontals oskyldiga drabbas. Följdernas olika skepnader visar sig även hos oss och enligt Finlands Bank påskyndar konflikten inflationen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Bränslepriserna har skjutit i höjden men även tillgången på råvaror och material förväntas påverkas.

För snart två år sedan skrev jag i Sydin en kolumn om den viktiga försörjningsgraden och bland annat att vi är bättre förberedda än Sverige för kriser. Då var det coronan som ställde till det, nu kriget ganska nära oss.

I torsdags fick vi igen höra att vår försörjningsberedskap är god. Bränsle finns för fem månader, spannmål för sex månader och läkemedel upp till 10 månader. Som litet land är vi 80% självförsörjande matväg, och generellt äter vi mycket inhemskt. Även kommunikationsnätverken har fungerat normalt och i Finland har teleoperatörer lång erfarenhet av även svårare form av beredskap. De cyberattacker som under de senaste tio åren riktats mot Ukraina har man inte blundat för i Finland och det vittnar om att vi är på många plan förberedda.

Trots god beredskap kommer den nuvarande situationen med krav som berör var och en av oss medborgare. Även om Ukraina i årtal varit Rysslands primära objekt i det så kallade ryska informationskriget har EU identifierat en stor mängd av falska nyheter som även berör Finland. Falsk information, eller ”desinformation”, kan vara speciellt tilltalande för folk som är oroliga eller som på annat sätt befinner sig i kris. En speciellt mottaglig publik för denna sorts information är de som inte annars har stark tilltro till medier. 

Rapporteringen om Ukraina är i rådande stund intensiv och i nyhetsflödet rör sig bild och text i snabb fart. Vid en krissituation ökar andelen som väljer tillförlitliga nyheter av oberoende medier, medier som dubbelkollar innan de publicerar sina nyheter.

Bland annat har tittarsiffrorna YLEs huvudnyheter på kvällen har ökat märkbart. Det är tydligt att man nu söker det senaste informationen och svar på frågor som hänger i luften. Men i allt detta är det vår skyldighet att vara på vår vakt och navigera rätt i det massiva informationsflödet. Vad är sant och vad är inte?

Vid östgränsen noterades nyligen störningarna i GPS-systemet. Till följd av detta tas en paus med flygen till Nyslott. Cyberattacker och så kallad hybridpåverkan har många dimensioner.

Viljan att hjälpa de som drabbats är enormt stor. De första krigsflyktingarna har bland annat anlänt till Österbotten. Vi kan ge dem trygghet genom till exempel boende, omsorg och hälsovård – det är det minsta vi nu kan göra.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15