Putin tog kriget till Europa

05.03.2022 kl. 07:25
Ryssland har gått till direkt militärt angrepp på Ukraina. Vi har krig i Europa.

Torsdagen den 24 februari var en svart dag. En dag som för all framtid förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Det finns ingen väg tillbaka till det som en gång var. Med sitt agerande har Ryssland med Putin vid rodret fört in världen i ett farligt och ytterst obehagligt läge. Det påverkar oss alla i Europa, men just nu förstås allra mest Ukraina och folket i Ukraina. De behöver nu omvärldens stöd och hjälp.

 

Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Civila människor, barn, kvinnor och män bombaderas och tvingas fly från sitt hemland. Människor skadas och dör. Denna humanitära katastrof bär Ryssland och enbart Ryssland allt ansvar för.

 

Republikens president och regeringen har agerat målmedvetet och bestämt. Finland och övriga världen fördömer Rysslands militära agerande å det starkaste. Det här är inte bara en grym attack mot Ukraina. Det här är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen, internationell rätt och freden i Europa. Vi har krävt att Ryssland omedelbart måste stoppa sin militäroperation och återgå till förhandlingsbordet. Några verkliga tecken på en sådan vilja har vi inte sett. Finland har naturligtvis också uttryckt sitt starka stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.

 

EU:s statschefer har enats om omfattande och tuffa sanktionspaket. Likaså har USA och Storbritannien utfärdat sanktioner mot Ryssland. Frågan är ändå om några som helst sanktioner biter på Ryssland och Putin. Det som däremot säkert svider för det ryska folket är när ryska soldater återvänder hem i likpåsar. För varje förälder, oberoende nationalitet, är det nog bland det värsta man kan uppleva. Och för folkopinionen i Ryssland har det säkert en betydelse. Men också här är förstås frågan hur mycket den envåldshärskare som nu styr landet bryr sig och hur långt utdraget kriget blir.

 

Över en miljon ukrainare är redan på flykt. I Finland ska vi vara beredda att ta emot flyktingar från Ukraina. Vi har all anledning att hjälpa såväl ekonomiskt, som humanitärt på olika sätt. Det är också regeringens vilja.

 

Den stora frågan är naturligtvis vad Putins och Rysslands mål är. Han har krävt en ny säkerhetsordning i Europa. Något som vi under inga omständigheter kan acceptera. Den tiden bör en gång för alla vara förbi när världen delades in i stormakternas intressesfärer! För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna med Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden, som en del av Europeiska Unionen.

 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget är sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs.

Dörren till Nato ska hållas öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion, för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30