Priset för vår nya värld

10.03.2022 kl. 06:24
Det går inte att koncentrera sig och vara fullständigt fokuserad just nu.

Hur mycket jag än försöker så går ändå tankarna till Ukraina. Även om vardagen här i Finland så gott som rullar på som vanligt, flyger tankarna med jämna mellanrum iväg till Ukraina. Trots mediaflödet om det krigsdrabbade landet är det fortfarande svårt att greppa att det här händer i dagens samhälle. Ukraina befinner sig i en enorm humanitär kris och antalet flyktingar växer för varje dag. Det är hjärtskärande nyheter vi får ta del av. Det är fruktansvärda nyheter vi nås av. Mitt mammahjärta blöder och en tår trillar ner för kinden samtidigt som jag passar på att krama mina egna barn – lite extra intensivt och lite, lite längre. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara just här, just nu även om jag vet att hela världskartan ritats om och den stabila grund av fred vi trodde vi stod på har raserats. Världen har för alltid förändrats.

Då Putin blottade krigets kalla ansikte – som president Niinistö så väl uttryckte – blottade medborgare runtom i Finland och i västvärlden den starka hjälpvilja som finns. Föreningar, städer och privatpersoner stöder Ukraina genom penninginsamlingar, klädinsamlingar, det samlas in mat och andra förnödenheter och det ordnas transporter för att hjälpa till. Många privatpersoner är redo att öppna upp sitt hem för ukrainska flyktingar. Det är en tröst mitt i allt elände att se alla godhjärtade människor och den enorma medmänskligheten. Att få göra något konkret dämpar den ångest många av oss känner.

Det behövs mycket akut hjälp på många olika plan. Hjälporganisationer gör ett fantastiskt arbete på plats och ställe och det som de mest behöver nu är pengar.  Viktigast är förstås att barn och vuxna som flyr kriget nu får komma till en varm säng, få tak över huvudet och få i sig mat och eventuella mediciner som de behöver. Samtidigt måste vi komma ihåg att flyktingarnas liv har förändrats totalt. De har lämnat allt de har bakom sig. Deras liv har slagits i spillror.  Vi har alla säkert sett bilder av sönderbombade städer, ruiner och rasmassor. Även om kriget skulle ta slut har de ukrainska flyktingarna sannolikt inget hem att återvända till. Bostäder, skolor, sjukhus, kontor, vägar – ja all infrastruktur måste byggas upp på nytt. Samtidigt som vi förbereder busstransporter och möblerar om i hemmen måste vi också förbereda oss på att det kan ta länge innan de ukrainska flyktingarna eventuellt kan återvända till sitt hemland. Vi måste erbjuda dem mer än tillfälligt skydd. Vi måste erbjuda dem ett nytt hem.

Mycket förändrades över en natt för två veckor sedan då Putin valde att invadera Ukraina. Det finns ingen återvändo och ingen återväg till det som varit. Även om kriget förhoppningsvis snart – riktigt snart – skulle ta slut kommer hela vår värld att vara förändrad. Konsekvenserna av kriget kommer att börja synas också här hos oss och vi måste förbereda oss på förändringar. Bestående förändringar. Över en natt ritades världskartan om. Ryska produkter bojkottas och väletablerade handelsnätverk har plötsligt kapats av. Vi ser bolag efter bolag som meddelar att de lämnar Ryssland och vi befinner oss i ett läge där nya samarbeten och nya rutter tas i bruk. Det är klart att dessa åtgärder har en effekt på vårt samhälle. Också här i Finland kommer vi att känna av detta i form av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och störningar i exporten. Frågan är; vilket pris är vi beredda att betala för att agera etiskt och moraliskt rätt? Vilket pris är vi beredda att betala för att upprätthålla starka strukturer som jobbar för en stabilare och fredligare värld? Vilken blir prislappen för att utplåna den form av diktatorskap och grymhet vi ser i öst? Den högsta prislappen har redan det ukrainska folket betalat.

Vi lever i en situation där mycket är osäkert. Ingen vet hur det här kriget kommer att fortsätta, hur länge eller hur vårt Europa ser ut i framtiden. Det vi vet är att i Ukraina strider man nu för hela Europa. För de värderingar som vi i västvärlden upplever viktiga. Ska man se något gott i denna fruktansvärda situation ser vi ett enat Europa. De grundvärderingar som EU:s föregångare en gång i tiden grundats på är minst lika aktuella ännu idag.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15