Tiden före kriget kommer inte tillbaka.

08.03.2022 kl. 13:00
Händelserna från kriget i Ukraina känns i både kropp och själ.

Det är svårt att glädja sig åt egna saker i vardagen då kriget suger ur ens känslor då man ser bilder på pappor som lämnar sina barn för att åka till fronten, eller berättelsen om små barn som dödats eller om ett tvillingpar som föddes för att nästan omedelbart bli föräldralösa. Krig är obeskrivligt hemskt. Putin borde stoppa det meningslösa dödandet som redan tagit flera tusentals liv, och satt över en miljon människor på flykt från sina hem.
Kriget får också enorma ekonomiska konsekvenser. Inga pengar kan ersätta de människoliv och det lidande som nu sker, men det ekonomiska priset kan ha en betydande inverkan för att få slut på kriget. Sanktionerna mot Ryssland är de hårdaste som någonsin införts mot en betydande ekonomi, och de har kommit snabbare än nästan alla hade förväntat sig. Ryssland är inbäddat i den västerländska ekonomin. Även om vi i väst är och har varit beroende av rysk olja och gas är Ryssland ännu mer beroende av oss. För trots sin enorma geografiska storlek är Rysslands ekonomi bara i samma storlek som Spanien.

Alla världens länder har inte och kommer inte sluta handla med Ryssland. Exempelvis Kina och Indien har inte klippt banden på samma sätt som vi, men oavsett kommer bortfallet i handeln med väst och sanktionerna bli en enorm chock för landets ekonomi. Det kommer också innebära kostnader för oss, inte i samma klass, men ändå kännbara. Det är ändå ett billigt pris att betala för att förhoppningsvis i framtiden få leva i fred och säkerhet.
Den ryska rubeln har tappat i värde. Moskvabörsen var stängd hela förra veckan och man vet inte när, eller om, den öppnar igen. Ryssland har byggt upp stora reserver, men en betydande del av dem har blivit frysta i exceptionella sanktioner mot Rysslands centralbank. Vid sidan av sådana åtgärder har enskilda företag beslutat att temporärt eller permanent stänga sina verksamheter i Ryssland samt sluta handla för att inte indirekt finansiera kriget. Den internationella flygtrafiken har nästan helt upphört till landet, liksom flera fraktrederiers transporter.

Krig är dyrt att föra och det kommer börja kännas mycket snart, både direkt och indirekt. Döda soldater, brist på vissa produkter, ransoneringar och en kraftig ekonomisk nedgång som kommer kännas i hela det ryska samhället.
Putin har försökt hålla kriget så hemligt som möjligt för sina medborgare, men det är nu omöjligt att mörka. Därför stängs de få oberoende medierna som varit kvar och lagen hotar med 15 års fängelse för den som uttrycker sig kritiskt. Det har gjort att nästan alla internationella korrespondenter lämnat landet samtidigt som sociala medier som Facebook och Twitter stängts.
Det går tyvärr nästan enbart att se flera olika scenarion av ytterligare försämringar än det är att se vägar ut ur det här.
För även om Ryssland skulle sluta kriget och dra tillbaka sina trupper, vilket är prioritet nummer ett, så kommer relationerna inte återgå till det normala. Misstänksamheten mot Putin och hans regering är så enorm att det inte finns någon väg tillbaka till det som varit så länge han är vid makten. Stabilitet kunde nås, men de enorma förändringarna i Europa som kommit igång både gällande försvarssäkerhet och energisäkerhet kommer inte ändra riktning oavsett utvecklingen i Ukraina. Tiden före kriget är ett avslutat kapitel.

Det är alldeles uppenbart att det varit enorma förluster för Ryssland i Ukraina. Ingen vet dock vilken Putins långsiktiga plan har varit och är tillsammans med de våghalsiga risker han visat sig redo att ta. Ingen vet hur det kommer sluta i Ukraina och vad som hade varit eller är näst på hans lista, samt hur långt han är redo att gå och om förluster påverkar honom. Det gör det hela så farligt.
Vi förlitar oss på ett sätt nu på ukrainarnas mod för att rädda västs och demokratiernas framtid. Vi måste säkerställa deras.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00