Tiden före kriget kommer inte tillbaka.

08.03.2022 kl. 13:00
Händelserna från kriget i Ukraina känns i både kropp och själ.

Det är svårt att glädja sig åt egna saker i vardagen då kriget suger ur ens känslor då man ser bilder på pappor som lämnar sina barn för att åka till fronten, eller berättelsen om små barn som dödats eller om ett tvillingpar som föddes för att nästan omedelbart bli föräldralösa. Krig är obeskrivligt hemskt. Putin borde stoppa det meningslösa dödandet som redan tagit flera tusentals liv, och satt över en miljon människor på flykt från sina hem.
Kriget får också enorma ekonomiska konsekvenser. Inga pengar kan ersätta de människoliv och det lidande som nu sker, men det ekonomiska priset kan ha en betydande inverkan för att få slut på kriget. Sanktionerna mot Ryssland är de hårdaste som någonsin införts mot en betydande ekonomi, och de har kommit snabbare än nästan alla hade förväntat sig. Ryssland är inbäddat i den västerländska ekonomin. Även om vi i väst är och har varit beroende av rysk olja och gas är Ryssland ännu mer beroende av oss. För trots sin enorma geografiska storlek är Rysslands ekonomi bara i samma storlek som Spanien.

Alla världens länder har inte och kommer inte sluta handla med Ryssland. Exempelvis Kina och Indien har inte klippt banden på samma sätt som vi, men oavsett kommer bortfallet i handeln med väst och sanktionerna bli en enorm chock för landets ekonomi. Det kommer också innebära kostnader för oss, inte i samma klass, men ändå kännbara. Det är ändå ett billigt pris att betala för att förhoppningsvis i framtiden få leva i fred och säkerhet.
Den ryska rubeln har tappat i värde. Moskvabörsen var stängd hela förra veckan och man vet inte när, eller om, den öppnar igen. Ryssland har byggt upp stora reserver, men en betydande del av dem har blivit frysta i exceptionella sanktioner mot Rysslands centralbank. Vid sidan av sådana åtgärder har enskilda företag beslutat att temporärt eller permanent stänga sina verksamheter i Ryssland samt sluta handla för att inte indirekt finansiera kriget. Den internationella flygtrafiken har nästan helt upphört till landet, liksom flera fraktrederiers transporter.

Krig är dyrt att föra och det kommer börja kännas mycket snart, både direkt och indirekt. Döda soldater, brist på vissa produkter, ransoneringar och en kraftig ekonomisk nedgång som kommer kännas i hela det ryska samhället.
Putin har försökt hålla kriget så hemligt som möjligt för sina medborgare, men det är nu omöjligt att mörka. Därför stängs de få oberoende medierna som varit kvar och lagen hotar med 15 års fängelse för den som uttrycker sig kritiskt. Det har gjort att nästan alla internationella korrespondenter lämnat landet samtidigt som sociala medier som Facebook och Twitter stängts.
Det går tyvärr nästan enbart att se flera olika scenarion av ytterligare försämringar än det är att se vägar ut ur det här.
För även om Ryssland skulle sluta kriget och dra tillbaka sina trupper, vilket är prioritet nummer ett, så kommer relationerna inte återgå till det normala. Misstänksamheten mot Putin och hans regering är så enorm att det inte finns någon väg tillbaka till det som varit så länge han är vid makten. Stabilitet kunde nås, men de enorma förändringarna i Europa som kommit igång både gällande försvarssäkerhet och energisäkerhet kommer inte ändra riktning oavsett utvecklingen i Ukraina. Tiden före kriget är ett avslutat kapitel.

Det är alldeles uppenbart att det varit enorma förluster för Ryssland i Ukraina. Ingen vet dock vilken Putins långsiktiga plan har varit och är tillsammans med de våghalsiga risker han visat sig redo att ta. Ingen vet hur det kommer sluta i Ukraina och vad som hade varit eller är näst på hans lista, samt hur långt han är redo att gå och om förluster påverkar honom. Det gör det hela så farligt.
Vi förlitar oss på ett sätt nu på ukrainarnas mod för att rädda västs och demokratiernas framtid. Vi måste säkerställa deras.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45