Kriget i Ukraina förändrar Europa i grunden

28.02.2022 kl. 07:40
Tecknen på Rysslands attack på Ukraina var många. Ändå kom den, och dess stora magnitud, som en överraskning for de flesta.

Krig kommer alltid plötsligt och det ar naturligt att inte vilja tro att det ska hända.
Den 24 januari sände jag ett meddelande till en vän som tidigare varit statssekreterare i försvarsministeriet: "Vad tror du? Smäller det snart i Ukraina? Konstig känsla i kroppen idag att det snart gör det och gör det ordentligt. Hoppas magkänslan ar fel!"


Tecknen hade varit många och skulle bli ännu fler. Mängden gas som Ryssland levererade till Europa var lågt och man fyllde inte på gaslagren som normalt for vintern. Nivåerna var redkordlåga. Samtidigt flyttade man mer och mer styrkor till Ukrainas gräns och piskade upp retoriken med omöjliga ultimatum på väst. Uppladdningen var så omfattande och dyr att oberoende bedömare konstaterade att den såg identisk ut med riktiga krigsförberedelser, vilket det ju var.


Ryssland drog sedan i gång stora manövrar och tidigarelade en övning av landets kärnvapenstyrkor. Inte minst den enorma övningen i Belarus och att man inte lämnade landet efter övningen, som man sagt, var ett allvarligt sent varningstecken samt att man reste en pontonbro over floden Pripyat fyra kilometer från Ukrainas gräns, som blev känt åtta dagar innan attacken.

Putin hade veckan innan tagit hem sin superyacht, värderad till over 100 miljoner dollar, från Tyskland till Kaliningrad (mitt i vintern!). Rysslands banker importerade dubbelt mer utländsk valuta i kontanter i december än vanligt samtidigt som Ukraina drabbades av hackerattacker och underrättelsetjänster från USA och Storbritannien varnade for exakt det som skulle hända och till vilket Ryssland blånekade. Ännu fler tecken fanns.
Dagen innan attacken fick riksdagen ta del av olika scenarion. De var mycket pessimistiska och var i praktiken olika scenarior av mörkt. Trots det, och trots att jag i en månad hade haft en kuslig känsla i magen, ville jag ändå tro på att det inte skulle hända.
Anledningen till det var att jag i likhet med så många andra hade så svårt att se vad Ryssland skulle vinna på en attack på Ukraina i någon form. Det skulle inte vara rationellt, och just därför ar den så farlig för hela Europa. För oavsett hurudan skala av attack som skulle kommit så skulle den ha mötts av sanktioner. Regionerna Donetsk och Luhansk, for att inte tala om Krim är heller inga guldgruvor for Ryssland. Tvärtom. Ryssland har behövt plöja ner massor med pengar där.
I synnerhet en omfattande attack på Ukraina kändes ännu mer avlägset på grund av landets blotta storlek. Det ar enormt geografiskt för att inte tala om befolkningsmässigt med sina drygt 40 miljoner invånare.

Ukraina har sina egna problem med både korruption och governance, men till skillnad från Ryssland ar det en öppen demokrati med fri press och ett medborgarsamhälle. Man är ett land som med egen fri vilja valt att orientera sig mot väst, inte med tvång utan av önskan. Kanske var det just det som skrämde Putin. Om Ukraina klarar utvecklingen till en riktig demokrati kan hans utveckling av Ryssland vara hotad inifrån av människor som vill ha förändring.
Putins riktiga motiv och slutmål ar ännu okända, men det förbryllar eftersom priset och risken blir så extremt hög for något som inte uppenbart är geopolitiskt rationellt.

Attacken på Ukraina har enat väst och Europa på ett sätt som såg osannolikt ut for ett år sedan. Att det skulle bli sanktioner var det ingen tvekan om, men de sanktioner som nu kommer ar hårdare och snabbare införda än man realistiskt hade kunnat förvänta sig.
Centralt for det har varit Tysklands historiska helomvändning i Rysslandspolitik. Tyskland som for en månad sedan provocerade Ukraina med att sända 5000 hjälmar då andra sände vapen och ammunition, och som varit mycket försiktiga gentemot Ryssland och varit emot att blockera SWIFT, har nu godkänt en sådan blockering samt i helgen sänt 1000 pansarvarnsvapen och 500 luftvärnsrobotar till Ukraina. Man godkände plötsligt också export av nio tysktillverkade artillerikanoner som Estland redan en månad önskat skicka, men behövt tillverkarlandets godkännande. Dessutom meddelade Tyskland igår att man kommer satsa 100 miljarder euro extra på sitt försvar.
Nu blir det inte bara mer sanktioner mot SWIFT utan hårda tag också mot den ryska centralbanken. Dessutom stängs mer av luftrummen over Europa för allt ryskt flyg.
De införda sanktionerna kommer bli mycket dyra for Ryssland, for Europa och for Finland. Därför hade Ryssland kanske inte förväntat sig att de skulle komma så hårt och så snabbt. Putins aggression ar dock så allvarlig for Europa att hårda och dyra sanktioner behövs och är ett billigt långsiktigt pris att betala for att på sikt få leva i fred och trygghet.

Säkerhet och fred i Europa har fått ett dyrare pris som vi måste vara redo att betala. En utökad militär konflikt som kräver ännu fler människoliv är ett pris som inte kan mätas i pengar. Därför är sanktioner ett pris vi måste betala samtidigt som vi i väst fortsätter stöda Ukraina med försvarsmaterial, pengar, humanitär hjälp, diplomati och övrigt stöd.
Det stöd som kommer av enskilda företag, organisationer, idrottsklubbar och enskilda opionsbildare har också stor betydelse. Det finns massor med exempel som förtjänar beröm och som vittnar om stort civilkurage.
Användning av vapenmakt for att lösa tvister måste vara oacceptabelt. Rysslands allvarliga brott mot internationell lag kommer få stora och långvariga konsekvenser i hela Europa. Vi har bara sett början.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55