Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

23.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

få av oss kunde föreställa sig att ett europeiskt land år 2022 skulle hotas så konkret som nu. Det är 8 år sedan Krim annekterades och kriget i Östra Ukraina bröt ut. Sedan dess har kriget krävt till och med 15 000 liv, landet har utsatts för destabilisering genom hybrid påverkande och desinformationskampanjer. För varje ukrainsk medborgare är denna kris verklig och farlig. För oss ter det sig som rena rama galenskapen. Vad kan Putin ha att vinna på att måla in sig i detta hörn? För den inhemska publiken i Ryssland, har Putinregimen målat upp en bild om överhängande yttre hot. För hela den övriga världen ter det sig precis tvärtom. Det ryska agerandet kränker Ukrainas och Europas rättmätiga ställning att suveränt besluta om sin egen framtid.

 

Såsom Ursula von der Leyen i sitt tal på säkerhetskonferensen i München påminde oss, grundades den Europeiska unionen för att upprätthålla fred och stoppa krigen i Europa. Nu sätts vår gemensamma handlingskraft på prov. För att stoppa en accelerering av våldet måste EU svara med kraftiga ekonomiska motåtgärder. Och det gör man nu.

 

Vi Svenska riksdagsgruppen ger allt vårt stöd till republikens president och regeringens linje och fördömer kraftigt Rysslands agerande. Trots att Ryssland målmedvetet trappar upp hoten mot Ukraina måste det sökas olika strategier för att hindra fullt krig och ökat våld. Rysslands erkännande av de s.k. utbrytarområden Donetsk och Luhansk tillintetgör Minsk-avtalets implementering och bryter mot OSSE principer, men är också ett flagrant brott mot internationell rätt. Ukrainarna tvingas nu att leva under konkret våldshot och rädsla för fullskaligt krig. Det ryska intrånget i östra Ukraina ställer de facto området helt under ryskt välde.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder EU:s beslut att med gemensam kraft, i bredd med Storbritannien och USA, verkställa kraftiga ekonomiska motåtgärder. Om våldet eskalerar bör sanktionerna strängeras. De behöver riktas noga, så att följderna för Putin och hans elit är tillräckliga och effektiva, inkluderande t.ex. banksektorn och energiindustrin. Även om de ekonomiska följderna med säkerhet kommer att kännas hårda även hos oss, kan vi inte tillåta att aggression vinner över dialog och samarbete.  

 

Ärade talman, det är oerhört viktigt att Finland och EU visar sitt starka stöd till Ukraina och Ukrainas människor. Det ekonomiska stödet till Ukraina måste fortsätta och Finland bör, liksom Sverige och Norge, skapa flexiblare stöd än vad de traditionella biståndskanalerna möjliggjort – för att Ukraina ska kunna nyttja medlen på bästa möjliga sätt.

 

Det ska vara klart att varje suverän stat avgör sina säkerhetslösningar själv. För Finland bygger EU-medlemskapet på en naturlig gemensam värdegrund men det har även stor betydelse för vår säkerhet. Det nära partnerskapet med Nato är säkerhetspolitiskt motiverat och vi är stolta över insatserna för att stoppa militära konflikter och lidande i världen. Vi har valt att genom tätt samarbete i Norden och i EU arbeta tillsammans för att lösa gemensamma problem och globala utmaningar, för att göra livet bättre och lättare för människor i alla delar av världen – inte tvärtom.

 

De europeiska ländernas gränser måste respekteras, också av Putin, liksom staternas suveräna självbestämmanderätt och FN:s stadgans bestämmelse om att länder inte ska hota varandras territoriella integritet. De är grundstenen för vår trygghet i Europa.

 

Svenska riksdagsgruppen ser med stor oro på den utveckling som sätter överenskomna internationella konventioner och avtal till sidan. För oss handlar utrikespolitik om att trygga freden och främja universella mänskliga rättigheter. Det handlar om att försvara frihet och demokrati. De är viktiga ledstjärnor för alla människor och grunden i Finlands utrikespolitik som vi ska bära med under alla tider.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15