Efterlängtat svar på energikrisen

19.02.2022 kl. 06:24
Av flera olika orsaker, bland annat det synnerligen oroliga säkerhetspolitiska läget i världen, har drivit upp prisnivån på energi, till exempel på el och bränsle

Kraftigt höjda energipriserna har slagit speciellt hårt på folk som bor på landsbygden och reaktionerna har varit mycket förståeliga.

 

Samtidigt som inkomsterna har hållits på samma nivå som tidigare har kostnaderna för att leva, såsom uppvärmningskostnaderna för husen och transporter, blivit dyrare. Det berör alla på ett eller annat sätt, att få vardagsekonomin att gå ihop.

 

Flera länder har gjort åtgärdspaket för att på olika sätt kompensera de som är mest utsatta till följd av energikrisen. Igår var det då regeringens tur att presentera Finlands efterlängtade åtgärder.

 

Ändringen i skatteavdraget för jobbpendlare, vilket exemplifierades väldigt bra i gårdagens Vbl, är åtgärden som berör väldigt många, 570.000 personer, under det kommande året. Kilometeravdraget höjs nu från 25 cent per km till 30 cent per km. Maxavdraget höjs från 7000 kilometer till 8400 kilometer.

 

Åtgärden syns inte direkt vid bensinpumpen utan på skatteprocenten. Det i sin tur vad arbetstagaren får i handen då lönen betalas. Användningen av egen bil för arbetsresor är ett måste i till exempel Österbotten eftersom inte kollektivtrafiken är så väl uppbyggd här som i städer.

 

Även jordbruket är inne i en sällan skådad kris. Så gott som dagligen kommer rapporter om att gårdar läggs ner på grund av lönsamhetkrisen, bland annat till följd av höjda produktionskostnader. Jordbrukarnas kris var huvudtemat på torsdagens frågetimme. Länge har handelns ansvar åberopats och om inget sker där kommer förmodligen bågen att spännas från statligt håll. I helheten är vår självförsörjning gällande mat central. Detta är speciellt viktigt nu att beaktas med tanke på Ukrainakrisen och eventuella sanktioner. 

 

I regeringens åtgärdspaket i fredags ingår en förbättring i böndernas situation. Jordbrukets produktionsbyggnader befrias för fastighetsskatt under detta år. Eftersom fastighetsskatten tillfaller kommunerna kommer staten att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Detta är en första åtgärd men jordbrukskrisen kräver ytterligare åtgärder.

 

Bra även att beredningen av den så kallade yrkesdieseln kommer igång. Yrkestrafikanterna har, i likhet med jordbrukarna, lidit massor till följd bränslehöjningen. Trafikanterna kan ofta ha långa avtal, till exempel kring skolskjutsar, och bränsleprishöjningen har naggat lönsamheten rejält. Det nuvarande yrkesdieselskattesystemet ska nu utvärderas. På bordet finns även ett alternativ där de direkta skattestöden skulle ersättas med att trafikanterna i efterskott får avdrag för de litrar som de förbrukar.

 

I åtgärdspaketet finns även flera andra viktiga åtgärder, hit hör bland annat att de höjda energipriserna ska kunna beaktas som grund för beviljande av utkomststöd. Det handlar om en otroligt viktig åtgärd som riktas helt till de som har det tuffast att få sin vardagsekonomi att gå ihop. Flera pensionärer har varit i kontakt hur de ska kompenseras av höjda energipriserna och möjligheten till utkomststöd är en åtgärd som berör mest pensionärer, som till exempel kan ha låga pensioner men höga uppvärmningskostnader på sina hus.

 

Just nu tyder inget på att energikrisen skulle gå snabbt över, och därför är dessa åtgärder otroligt viktiga för att finländarnas, och speciellt landsbygdsbors, vardag ska gå ihop.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30