Människorättspolitiska redogörelsen

16.02.2022 kl. 15:41
Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet

Ärade talman,

Mänskliga rättigheter är inte som annan politik. Det är inte pragmatiskt eller alltid enkelt. Då det kommer till mänskliga rättigheter, där handlar det inte om att hitta kompromisser. Där handlar det om att hitta lösningar.

 

Makt ger en möjlighet att förbättra världen, men samtidigt måste man även i demokratier vara på sin vakt. Det finns en risk att majoriteterna tar ut större friheter och utnyttja sin maktposition, på bekostnad av minoriteter eller enskilda utsatta personer. Därför har statsmakten flera aktiva skyldigheter att skydda den enskildas rättigheter.

I Finland kan vi vara stolta över våra rätt så unika, nordiska mekanismer med specialombud för att systematiskt och med lågtröskel service, övervaka och främja jämställdhet och icke-diskriminering. Vi är väl medvetna om att envar i något skede i livet kan komma att behöva detta skydd.

 

Vi i SFP är glada för att regeringsprogrammet har höga ambitioner beträffande människorättsarbetet som måste fortskrida över valperioderna. Och vi är glada över att redogörelsen även behandlar sambanden mellan mänskliga rättigheter och andra viktiga politikområden såsom teknologi, klimat- och biodiversitetsfrågor. Vi vill också främja företagens ansvarsfulla verksamhet genom att föra vidare lagen om företagsansvar.

Ärade talman,

Demokratiska stater med respekt för rättsstaten är sällan aggressiva i sin utrikespolitik. Redogörelsen betonar sambandet mellan fred, mänskliga rättigheter och utveckling. Freden kan inte tas för givet. Vi följer med oro hur demokratins tillstånd och respekten för rättsstatsprincipen har försvagats i tiotals stater under det senaste årtiondet, till och med i Europa.


För tillfället ifrågasätts det multilaterala samarbetet och regelbaserade människorättssystemet både inifrån och utifrån. I arbetet mot ytternationalister och radikalkonservativa idéer behöver vi i Norden och Europa söka likasinnade allierade. Vi kan heller inte blunda för att Kina, Ryssland och en rad andra stater i FN:s människorättsorgan utmanar de universella mänskliga rättigheterna. Afghanistan och uigurerna bör hållas på agendan och Finland bör fortsätta stöda människorättsaktivisternas arbete. I Europa bör anti-gender rörelsen tas på allvar.


Ärade talman,
Vår människorättspolitik baserar sig på att skydda de mest sårbara befolkningsgrupperna; personer med funktionsvariation, sexuella minoriteter och könsminoriteter, romer, asylsökande och urfolk.

 

Svenska riksdagsgruppen önskar att förslaget till sametingslagen så fort som möjligt går vidare och kan behandlas i riksdagen. Vi gläder oss för att regeringen tillsatt en sannings- och försoningskommission för samer med mål att identifiera och bedöma diskriminering av samerna i Finland.

 

Det är oroväckande, att både FRA:s undersökning från 2018 och den universella periodiska granskningen som företogs i FN:s råd för mänskliga rättigheter, lyfter fram rasism och hatprat som problem i Finland. Finland fick flera rekommendationer för att bekämpa rasism, diskriminering och hatretorik. För oss i SFP är det ytterst viktigt att vi fortsätter konsekvent bekämpa rasism, hatretorik och desinformation på alla nivåer. Internationellt verkar Finland t.ex. via sitt ordförandeskap i organisationen Freedom online coalition och kampanjen Generation Equality.

 

Att stärka kvinnors och flickors ställning är ett av Finlands prioriteringar. Kvinnors rätt till att bestämma över sig själva kan inte kompromissas med. Bekämpandet av våld mot kvinnor, rätten till abort samt främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är något som Finland alltid skall stå för och arbeta för. Ett viktigt steg skulle vara att Finland skulle binda sig till en feministisk utrikespolitik så som till exempel Sverige och Tyskland.

 

Ärade talman,

SFP vill att Finland har en ledande position i förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Att vi strategiskt arbetar för att uppfylla de målsättningar vi förbundit oss till. Det är i Finlands intresse, att stärka människorättskonventionssystemet i EU, FN, Europarådet och OSCE. I jämställdhetspolitik har Finland stark trovärdighet och vårt land är en förebild för många. Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna behöver förebilder. Finland kan och ska bli denna förebild.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00