Människorättspolitiska redogörelsen

16.02.2022 kl. 15:41
Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet

Ärade talman,

Mänskliga rättigheter är inte som annan politik. Det är inte pragmatiskt eller alltid enkelt. Då det kommer till mänskliga rättigheter, där handlar det inte om att hitta kompromisser. Där handlar det om att hitta lösningar.

 

Makt ger en möjlighet att förbättra världen, men samtidigt måste man även i demokratier vara på sin vakt. Det finns en risk att majoriteterna tar ut större friheter och utnyttja sin maktposition, på bekostnad av minoriteter eller enskilda utsatta personer. Därför har statsmakten flera aktiva skyldigheter att skydda den enskildas rättigheter.

I Finland kan vi vara stolta över våra rätt så unika, nordiska mekanismer med specialombud för att systematiskt och med lågtröskel service, övervaka och främja jämställdhet och icke-diskriminering. Vi är väl medvetna om att envar i något skede i livet kan komma att behöva detta skydd.

 

Vi i SFP är glada för att regeringsprogrammet har höga ambitioner beträffande människorättsarbetet som måste fortskrida över valperioderna. Och vi är glada över att redogörelsen även behandlar sambanden mellan mänskliga rättigheter och andra viktiga politikområden såsom teknologi, klimat- och biodiversitetsfrågor. Vi vill också främja företagens ansvarsfulla verksamhet genom att föra vidare lagen om företagsansvar.

Ärade talman,

Demokratiska stater med respekt för rättsstaten är sällan aggressiva i sin utrikespolitik. Redogörelsen betonar sambandet mellan fred, mänskliga rättigheter och utveckling. Freden kan inte tas för givet. Vi följer med oro hur demokratins tillstånd och respekten för rättsstatsprincipen har försvagats i tiotals stater under det senaste årtiondet, till och med i Europa.


För tillfället ifrågasätts det multilaterala samarbetet och regelbaserade människorättssystemet både inifrån och utifrån. I arbetet mot ytternationalister och radikalkonservativa idéer behöver vi i Norden och Europa söka likasinnade allierade. Vi kan heller inte blunda för att Kina, Ryssland och en rad andra stater i FN:s människorättsorgan utmanar de universella mänskliga rättigheterna. Afghanistan och uigurerna bör hållas på agendan och Finland bör fortsätta stöda människorättsaktivisternas arbete. I Europa bör anti-gender rörelsen tas på allvar.


Ärade talman,
Vår människorättspolitik baserar sig på att skydda de mest sårbara befolkningsgrupperna; personer med funktionsvariation, sexuella minoriteter och könsminoriteter, romer, asylsökande och urfolk.

 

Svenska riksdagsgruppen önskar att förslaget till sametingslagen så fort som möjligt går vidare och kan behandlas i riksdagen. Vi gläder oss för att regeringen tillsatt en sannings- och försoningskommission för samer med mål att identifiera och bedöma diskriminering av samerna i Finland.

 

Det är oroväckande, att både FRA:s undersökning från 2018 och den universella periodiska granskningen som företogs i FN:s råd för mänskliga rättigheter, lyfter fram rasism och hatprat som problem i Finland. Finland fick flera rekommendationer för att bekämpa rasism, diskriminering och hatretorik. För oss i SFP är det ytterst viktigt att vi fortsätter konsekvent bekämpa rasism, hatretorik och desinformation på alla nivåer. Internationellt verkar Finland t.ex. via sitt ordförandeskap i organisationen Freedom online coalition och kampanjen Generation Equality.

 

Att stärka kvinnors och flickors ställning är ett av Finlands prioriteringar. Kvinnors rätt till att bestämma över sig själva kan inte kompromissas med. Bekämpandet av våld mot kvinnor, rätten till abort samt främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är något som Finland alltid skall stå för och arbeta för. Ett viktigt steg skulle vara att Finland skulle binda sig till en feministisk utrikespolitik så som till exempel Sverige och Tyskland.

 

Ärade talman,

SFP vill att Finland har en ledande position i förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Att vi strategiskt arbetar för att uppfylla de målsättningar vi förbundit oss till. Det är i Finlands intresse, att stärka människorättskonventionssystemet i EU, FN, Europarådet och OSCE. I jämställdhetspolitik har Finland stark trovärdighet och vårt land är en förebild för många. Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna behöver förebilder. Finland kan och ska bli denna förebild.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00