Människorättspolitiska redogörelsen

16.02.2022 kl. 15:41
Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet

Ärade talman,

Mänskliga rättigheter är inte som annan politik. Det är inte pragmatiskt eller alltid enkelt. Då det kommer till mänskliga rättigheter, där handlar det inte om att hitta kompromisser. Där handlar det om att hitta lösningar.

 

Makt ger en möjlighet att förbättra världen, men samtidigt måste man även i demokratier vara på sin vakt. Det finns en risk att majoriteterna tar ut större friheter och utnyttja sin maktposition, på bekostnad av minoriteter eller enskilda utsatta personer. Därför har statsmakten flera aktiva skyldigheter att skydda den enskildas rättigheter.

I Finland kan vi vara stolta över våra rätt så unika, nordiska mekanismer med specialombud för att systematiskt och med lågtröskel service, övervaka och främja jämställdhet och icke-diskriminering. Vi är väl medvetna om att envar i något skede i livet kan komma att behöva detta skydd.

 

Vi i SFP är glada för att regeringsprogrammet har höga ambitioner beträffande människorättsarbetet som måste fortskrida över valperioderna. Och vi är glada över att redogörelsen även behandlar sambanden mellan mänskliga rättigheter och andra viktiga politikområden såsom teknologi, klimat- och biodiversitetsfrågor. Vi vill också främja företagens ansvarsfulla verksamhet genom att föra vidare lagen om företagsansvar.

Ärade talman,

Demokratiska stater med respekt för rättsstaten är sällan aggressiva i sin utrikespolitik. Redogörelsen betonar sambandet mellan fred, mänskliga rättigheter och utveckling. Freden kan inte tas för givet. Vi följer med oro hur demokratins tillstånd och respekten för rättsstatsprincipen har försvagats i tiotals stater under det senaste årtiondet, till och med i Europa.


För tillfället ifrågasätts det multilaterala samarbetet och regelbaserade människorättssystemet både inifrån och utifrån. I arbetet mot ytternationalister och radikalkonservativa idéer behöver vi i Norden och Europa söka likasinnade allierade. Vi kan heller inte blunda för att Kina, Ryssland och en rad andra stater i FN:s människorättsorgan utmanar de universella mänskliga rättigheterna. Afghanistan och uigurerna bör hållas på agendan och Finland bör fortsätta stöda människorättsaktivisternas arbete. I Europa bör anti-gender rörelsen tas på allvar.


Ärade talman,
Vår människorättspolitik baserar sig på att skydda de mest sårbara befolkningsgrupperna; personer med funktionsvariation, sexuella minoriteter och könsminoriteter, romer, asylsökande och urfolk.

 

Svenska riksdagsgruppen önskar att förslaget till sametingslagen så fort som möjligt går vidare och kan behandlas i riksdagen. Vi gläder oss för att regeringen tillsatt en sannings- och försoningskommission för samer med mål att identifiera och bedöma diskriminering av samerna i Finland.

 

Det är oroväckande, att både FRA:s undersökning från 2018 och den universella periodiska granskningen som företogs i FN:s råd för mänskliga rättigheter, lyfter fram rasism och hatprat som problem i Finland. Finland fick flera rekommendationer för att bekämpa rasism, diskriminering och hatretorik. För oss i SFP är det ytterst viktigt att vi fortsätter konsekvent bekämpa rasism, hatretorik och desinformation på alla nivåer. Internationellt verkar Finland t.ex. via sitt ordförandeskap i organisationen Freedom online coalition och kampanjen Generation Equality.

 

Att stärka kvinnors och flickors ställning är ett av Finlands prioriteringar. Kvinnors rätt till att bestämma över sig själva kan inte kompromissas med. Bekämpandet av våld mot kvinnor, rätten till abort samt främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är något som Finland alltid skall stå för och arbeta för. Ett viktigt steg skulle vara att Finland skulle binda sig till en feministisk utrikespolitik så som till exempel Sverige och Tyskland.

 

Ärade talman,

SFP vill att Finland har en ledande position i förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Att vi strategiskt arbetar för att uppfylla de målsättningar vi förbundit oss till. Det är i Finlands intresse, att stärka människorättskonventionssystemet i EU, FN, Europarådet och OSCE. I jämställdhetspolitik har Finland stark trovärdighet och vårt land är en förebild för många. Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna behöver förebilder. Finland kan och ska bli denna förebild.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15