Viktiga beslut för ekonomin och de studerande

11.02.2022 kl. 16:35
Regeringspartierna har idag kommit överens om ett paket med sysselsättningsåtgärder som förstärker den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson är nöjd över att regeringspartierna hållit fast i den överenskommelse som tidigare gjorts.

– Jag är mycket nöjd över att vi inom regeringen kunnat enas om detta paket som förstärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Bland åtgärderna i paketet finns flera saker som SFP redan länge arbetat för. Särskilt glad är jag över att studerandes inkomstgränser kommer att höjas och att regeringen sätter fokus på främjandet av välmåendet i arbetslivet, säger Anna-Maja Henriksson.


Studiestödets inkomstgränser höjs permanent

Regeringspartierna har beslutat att studiestödets inkomstgränser kommer att höjas permanent med 50 procent från och med år 2023. 

– Vi i SFP har under flera år jobbat för att studiestödets inkomstgränser skulle höjas. Redan under vår oppositionstid föreslog vi en höjning på 50 procent, vilket nu kommer att ske.  Det här visar att målmedvetet och långsiktigt arbete av SFP ger resultat, säger Henriksson.

– Men framför allt är jag nu glad för de studerandes del.  Det ska alltid löna sig att jobba. Höjningen av inkomstgränser underlättar de studerandes vardag och minskar onödig byråkrati, men är också ett svar på bristen på arbetskraft i många branscher.

Fokus på den psykiska hälsan

Svenska folkpartiet har länge varit en föregångare bland de politiska partierna, då det kommer till att föreslå åtgärder för främjande av välmåendet inom arbetslivet. Nu har regeringen beslutat att arbetarskyddslagen ska förnyas så att psykosocial belastning på ett bättre sätt ska förebyggas och beaktas i arbetsskyddet.

– Vår ekonomi förlorar årligen enorma summor på grund av sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Och varje fall av arbetsoförmåga är alltid en individuell tragedi. Bättre arbetsvälmående gynnar därför både nationalekonomin och den enskilde arbetstagarens livskvalitet, säger Henriksson.

– En allt större del av sjukfrånvaro från arbetet orsakas av psykisk ohälsa. Däremot har vår arbetskyddslagstiftning inte till alla delar levt med i utvecklingen. Därför är det viktigt att arbetarskyddslagen nu förnyas så att den bättre beaktar psykiskt välbefinnande i arbetet.

I samband med sitt sysselsättningspaket har regeringen också beslutat om ett 1 miljoner euros årligt tilläggsanslag till studerandes hälsovårdsstiftelse för utvecklande av psykvårdstjänster för studerande.

Regeringen vill underlätta de överskuldsattas situation

För att underlätta överskuldsattas situation föreslår regeringen att antalet fria månader ökas för utsökningsgäldenärer med lägre inkomst och som har skulder i utmätning. 

- Förslaget med att öka antalet fria månader för de som har en lägre inkomst är ett viktigt förslag som underlättar situationen för många överskuldsatta, säger Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30