Viktiga beslut för ekonomin och de studerande

11.02.2022 kl. 16:35
Regeringspartierna har idag kommit överens om ett paket med sysselsättningsåtgärder som förstärker den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson är nöjd över att regeringspartierna hållit fast i den överenskommelse som tidigare gjorts.

– Jag är mycket nöjd över att vi inom regeringen kunnat enas om detta paket som förstärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Bland åtgärderna i paketet finns flera saker som SFP redan länge arbetat för. Särskilt glad är jag över att studerandes inkomstgränser kommer att höjas och att regeringen sätter fokus på främjandet av välmåendet i arbetslivet, säger Anna-Maja Henriksson.


Studiestödets inkomstgränser höjs permanent

Regeringspartierna har beslutat att studiestödets inkomstgränser kommer att höjas permanent med 50 procent från och med år 2023. 

– Vi i SFP har under flera år jobbat för att studiestödets inkomstgränser skulle höjas. Redan under vår oppositionstid föreslog vi en höjning på 50 procent, vilket nu kommer att ske.  Det här visar att målmedvetet och långsiktigt arbete av SFP ger resultat, säger Henriksson.

– Men framför allt är jag nu glad för de studerandes del.  Det ska alltid löna sig att jobba. Höjningen av inkomstgränser underlättar de studerandes vardag och minskar onödig byråkrati, men är också ett svar på bristen på arbetskraft i många branscher.

Fokus på den psykiska hälsan

Svenska folkpartiet har länge varit en föregångare bland de politiska partierna, då det kommer till att föreslå åtgärder för främjande av välmåendet inom arbetslivet. Nu har regeringen beslutat att arbetarskyddslagen ska förnyas så att psykosocial belastning på ett bättre sätt ska förebyggas och beaktas i arbetsskyddet.

– Vår ekonomi förlorar årligen enorma summor på grund av sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Och varje fall av arbetsoförmåga är alltid en individuell tragedi. Bättre arbetsvälmående gynnar därför både nationalekonomin och den enskilde arbetstagarens livskvalitet, säger Henriksson.

– En allt större del av sjukfrånvaro från arbetet orsakas av psykisk ohälsa. Däremot har vår arbetskyddslagstiftning inte till alla delar levt med i utvecklingen. Därför är det viktigt att arbetarskyddslagen nu förnyas så att den bättre beaktar psykiskt välbefinnande i arbetet.

I samband med sitt sysselsättningspaket har regeringen också beslutat om ett 1 miljoner euros årligt tilläggsanslag till studerandes hälsovårdsstiftelse för utvecklande av psykvårdstjänster för studerande.

Regeringen vill underlätta de överskuldsattas situation

För att underlätta överskuldsattas situation föreslår regeringen att antalet fria månader ökas för utsökningsgäldenärer med lägre inkomst och som har skulder i utmätning. 

- Förslaget med att öka antalet fria månader för de som har en lägre inkomst är ett viktigt förslag som underlättar situationen för många överskuldsatta, säger Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05