Vi behöver en gemensam vision om Nordens framtid

09.02.2022 kl. 14:49
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz har valts till ordinarie medlem i Nordiska Rådet.

Adlercreutz har tidigare varit ersättare i gruppen. Han efterföljer riksdagsledamot Joakim Strand som har skött uppdraget. Som ny ersättare i gruppen har valts riksdagsledamot Eva Biaudet. Adlercreutz och Biaudet ingår i Mittengruppen i Nordiska rådet.

Finland är ordförandeland i Nordiska Rådet år 2022. Adlercreutz efterlyser diskussion om Nordens framtid. 

- Finlands ordförandeår i Nordiska Rådet kommer att fokusera på ett socialt och hållbart Norden, ett säkert Norden, medborgarnas gränslösa Norden samt ett internationellt och framtidsmedvetet Norden. Efter en period av pandemi känns dessa frågor än mer viktiga. Som ordförandeårets deklaration säger så behöver vi en gemensam vision om vart världen är på väg och vilken del vi har i den, så att vi kan lösa gemensamma utmaningar med en gemensam front, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påminner om att Nordiska Rådet firar sitt 70 årsjubileum i år. 

- Det ger oss ett utmärkt tillfälle att tillsammans hitta arbetssätt som kunde göra det nordiska samarbetet mer effektivt och strategiskt.

Eva Biaudet understryker bredden av teman som har en nordisk dimension. 

- Att jobba nordiskt känns viktigt att satsa på och kan aldrig tas för givet. Den nordiska humanismen, jämställdheten och respekten för mänskliga rättigheter har visat sitt värde på många sätt, inte minst för välfärden. Vi eftersträvar ett så gränslöst Norden som möjligt och alla vinner på en tätare växelverkan mellan både människor och nordiska institutioner. Vi SFP-politiker fortsätter att bära ett särskilt ansvar för det nordiska – vår hemregion, säger Biaudet. 

Avgående Joakim Strand kommer att vara engagerad med nordiska frågor även i fortsättningen.
 
- Efter 3 år av givande arbete i Nordiska Rådet, dess utskott för tillväxt och utveckling samt Mittengruppen känns det bra att ge över till Anders och Eva. Mitt övriga nordiska engagemang, inte minst styrelseordförandeskapet i Kvarkenrådet EGTS kräver allt mer tid. Med nya färjan i hamn jobbar vi nu med projekt kring regionala elflyg, det nordiska batteribältet samt utreder olika förslag kring en fast förbindelse över Kvarken, säger Strand.

Anders Adlercreutz och Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00