Adlercreutz har tidigare varit ersättare i gruppen. Han efterföljer riksdagsledamot Joakim Strand som har skött uppdraget. Som ny ersättare i gruppen har valts riksdagsledamot Eva Biaudet. Adlercreutz och Biaudet ingår i Mittengruppen i Nordiska rådet.
Finland är ordförandeland i Nordiska Rådet år 2022. Adlercreutz efterlyser diskussion om Nordens framtid.
- Finlands ordförandeår i Nordiska Rådet kommer att fokusera på ett socialt och hållbart Norden, ett säkert Norden, medborgarnas gränslösa Norden samt ett internationellt och framtidsmedvetet Norden. Efter en period av pandemi känns dessa frågor än mer viktiga. Som ordförandeårets deklaration säger så behöver vi en gemensam vision om vart världen är på väg och vilken del vi har i den, så att vi kan lösa gemensamma utmaningar med en gemensam front, säger Adlercreutz.
Adlercreutz påminner om att Nordiska Rådet firar sitt 70 årsjubileum i år.
- Det ger oss ett utmärkt tillfälle att tillsammans hitta arbetssätt som kunde göra det nordiska samarbetet mer effektivt och strategiskt.
Eva Biaudet understryker bredden av teman som har en nordisk dimension.
- Att jobba nordiskt känns viktigt att satsa på och kan aldrig tas för givet. Den nordiska humanismen, jämställdheten och respekten för mänskliga rättigheter har visat sitt värde på många sätt, inte minst för välfärden. Vi eftersträvar ett så gränslöst Norden som möjligt och alla vinner på en tätare växelverkan mellan både människor och nordiska institutioner. Vi SFP-politiker fortsätter att bära ett särskilt ansvar för det nordiska – vår hemregion, säger Biaudet.
Avgående Joakim Strand kommer att vara engagerad med nordiska frågor även i fortsättningen.
- Efter 3 år av givande arbete i Nordiska Rådet, dess utskott för tillväxt och utveckling samt Mittengruppen känns det bra att ge över till Anders och Eva. Mitt övriga nordiska engagemang, inte minst styrelseordförandeskapet i Kvarkenrådet EGTS kräver allt mer tid. Med nya färjan i hamn jobbar vi nu med projekt kring regionala elflyg, det nordiska batteribältet samt utreder olika förslag kring en fast förbindelse över Kvarken, säger Strand.
Vi behöver en gemensam vision om Nordens framtid
09.02.2022 kl. 14:49
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz har valts till ordinarie medlem i Nordiska Rådet.
Gruppanföranden |
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
