Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

09.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi

Värderade talman,

Det är viktigt att riksdagen och Finlands medborgare får en aktuell lägesbild över underrättelseverksamheten och den relativt färska lagstiftningen som trädde i kraft under år 2019. När det gäller omfattande lagpaket är det värdefullt att vi stannar upp och tittar i backspegeln för att bedöma hurudan inverkan lagen har haft. I enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens uttalande har regeringen nu levererat en övergripande redogörelse om underrättelselagstiftningen och dess effekt på den nationella säkerheten.

 

Vi lever i en värld där den teknologiska utvecklingen framskrider i en snabb takt, kanske till och med snabbare än vad man på förhand kunnat förutspå. Särskilt cybersäkerheten får en allt större betydelse i dagens digitaliserade värld. Sociala medier används i allt större utsträckning. Myndigheterna erbjuder alltmer elektroniska tjänster och använder sig av databaser, vilket har ökat medborgarnas möjligheter att uträtta sina ärenden via nätet och förbättrat informationsflödet. Utvecklingen har medfört mycket positivt och gjort vardagen smidigare för många, men samtidigt innebär det att vårt samhälle är mera sårbart.

 

Värderade talman, i takt med att myndigheternas verksamhetsmiljö ändras behöver även lagstiftningen vara uppdaterad. Det ska finnas ändamålsenliga verktyg för de behov som uppstår. Därför är det positivt att den nationella säkerheten har enligt redogörelsen förbättrats till följd av lagpaketet. Precis som planerat, har även myndigheternas informationsinhämtning om hot mot landets säkerhet och försvar effektiverats tack vare de nya befogenheterna.

 

Offentlighet är ett viktigt element i det finska samhället. På grund av verksamhetens natur är en betydande andel av underrättelseverksamheten sekretessbelagt. Därför har riksdagens underrättelsetillsynsutskott ett viktigt uppdrag att utöva parlamentarisk tillsyn över underrättelseverksamheten. Utskottet är beroende av information från olika myndigheter och underrättelsetillsynsombudsmannen. Därför är det viktigt att även i fortsättningen trygga deras verksamhetsförutsättningar.

 

Lagstiftning som denna blir egentligen inte någonsin färdig. Det finns ett ständigt korsdrag mellan önskemål om större myndighetsbefogenheter och krav på starkare skydd för individens privatliv. Det är viktigt att hitta balansen. Det är på de kommande regeringarnas ansvar att se till att dessa befogenheter är tillräckliga men också att de används på ett ansvarsfullt sätt.  Denna regering kommer att stärka förutsättningarna för tillgodoseendet av grundläggande rättigheter vid underrättelseverksamhet genom

att möjliggöra utnämnandet av en vikarie åt underrättelsetillsynsombudsmannen. För att främja individens rättsskydd är det viktig att trygga förutsättningarna och strukturerna för en fungerande och kvalitativ laglighetsövervakning.

 

I tiderna väckte lagändringarna mycket diskussion både här i riksdagen och i vårt samhälle, eftersom de hade flera beröringspunkter med grundläggande- och mänskliga rättigheter. Lagpaketen granskades noga av vårt parlamentariska system. SFP och Svenska riksdagsgruppen förespråkade aktivt att de grundläggande rättigheterna alltid respekteras och lagarnas grundlagsenlighet försäkras. Dessa principer är grundpelare i vårt demokratiska system, som vi alltid ska respektera.

 

Värderade talman, underrättelseverksamheten har beröringspunkter med landets säkerhet, försvar, och beredskap. Det handlar därmed om väldigt grundläggande samhällsfunktioner. Därför är det oerhört viktigt att trygga tillräckliga resurser för verksamheten. Samhället utvecklas ständigt och när det gäller centrala samhällsfunktioner är det av yttersta vikt att trygga deras funktion under alla tider. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om den femte tilläggsbudget

Grupprepresentanterna gavs möjlighet till 2 minuters kommentar. Gruppordförande Anders Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens taltur.
08.09.2020 kl. 16:16

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00