Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

09.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi

Värderade talman,

Det är viktigt att riksdagen och Finlands medborgare får en aktuell lägesbild över underrättelseverksamheten och den relativt färska lagstiftningen som trädde i kraft under år 2019. När det gäller omfattande lagpaket är det värdefullt att vi stannar upp och tittar i backspegeln för att bedöma hurudan inverkan lagen har haft. I enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens uttalande har regeringen nu levererat en övergripande redogörelse om underrättelselagstiftningen och dess effekt på den nationella säkerheten.

 

Vi lever i en värld där den teknologiska utvecklingen framskrider i en snabb takt, kanske till och med snabbare än vad man på förhand kunnat förutspå. Särskilt cybersäkerheten får en allt större betydelse i dagens digitaliserade värld. Sociala medier används i allt större utsträckning. Myndigheterna erbjuder alltmer elektroniska tjänster och använder sig av databaser, vilket har ökat medborgarnas möjligheter att uträtta sina ärenden via nätet och förbättrat informationsflödet. Utvecklingen har medfört mycket positivt och gjort vardagen smidigare för många, men samtidigt innebär det att vårt samhälle är mera sårbart.

 

Värderade talman, i takt med att myndigheternas verksamhetsmiljö ändras behöver även lagstiftningen vara uppdaterad. Det ska finnas ändamålsenliga verktyg för de behov som uppstår. Därför är det positivt att den nationella säkerheten har enligt redogörelsen förbättrats till följd av lagpaketet. Precis som planerat, har även myndigheternas informationsinhämtning om hot mot landets säkerhet och försvar effektiverats tack vare de nya befogenheterna.

 

Offentlighet är ett viktigt element i det finska samhället. På grund av verksamhetens natur är en betydande andel av underrättelseverksamheten sekretessbelagt. Därför har riksdagens underrättelsetillsynsutskott ett viktigt uppdrag att utöva parlamentarisk tillsyn över underrättelseverksamheten. Utskottet är beroende av information från olika myndigheter och underrättelsetillsynsombudsmannen. Därför är det viktigt att även i fortsättningen trygga deras verksamhetsförutsättningar.

 

Lagstiftning som denna blir egentligen inte någonsin färdig. Det finns ett ständigt korsdrag mellan önskemål om större myndighetsbefogenheter och krav på starkare skydd för individens privatliv. Det är viktigt att hitta balansen. Det är på de kommande regeringarnas ansvar att se till att dessa befogenheter är tillräckliga men också att de används på ett ansvarsfullt sätt.  Denna regering kommer att stärka förutsättningarna för tillgodoseendet av grundläggande rättigheter vid underrättelseverksamhet genom

att möjliggöra utnämnandet av en vikarie åt underrättelsetillsynsombudsmannen. För att främja individens rättsskydd är det viktig att trygga förutsättningarna och strukturerna för en fungerande och kvalitativ laglighetsövervakning.

 

I tiderna väckte lagändringarna mycket diskussion både här i riksdagen och i vårt samhälle, eftersom de hade flera beröringspunkter med grundläggande- och mänskliga rättigheter. Lagpaketen granskades noga av vårt parlamentariska system. SFP och Svenska riksdagsgruppen förespråkade aktivt att de grundläggande rättigheterna alltid respekteras och lagarnas grundlagsenlighet försäkras. Dessa principer är grundpelare i vårt demokratiska system, som vi alltid ska respektera.

 

Värderade talman, underrättelseverksamheten har beröringspunkter med landets säkerhet, försvar, och beredskap. Det handlar därmed om väldigt grundläggande samhällsfunktioner. Därför är det oerhört viktigt att trygga tillräckliga resurser för verksamheten. Samhället utvecklas ständigt och när det gäller centrala samhällsfunktioner är det av yttersta vikt att trygga deras funktion under alla tider. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00