Lösningen kring Veikkaus-pengarna skapar stabilitet och förutsebarhet

08.02.2022 kl. 17:51
Den parlamentariska arbetsgruppen som dryftat de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid presenterade sitt betänkande idag.

- Det stora antalet organisationer som är beroende av pengar från Veikkaus kan pusta ut. Nivån på utbetalningarna hålls på en stabil nivå som långt motsvarar nuläget, säger Anders Adlercreutz som har deltagit i den parlamentariska arbetsgruppens arbete.


Den stora förändringen är att kopplingen mellan intäkter och utgifter slopas.

- Det här är bra på många sätt. Det är dels viktigt med tanke på hur vi hanterar spelberoende. I vår nuvarande modell välkomnar man varmt de intäkter som kommer från penningspel. Samtidigt skapar det problem. Det mänskliga lidandet som spelberoende förorsakar för de berörda och deras nära är något som vi ska motarbeta allt kraftigare.

- Den nya modellen skapar också förutsägbarhet. Vi behöver inte mera varje år diskutera hurdan stödnivån blir till exempelvis kulturen eller idrotten utan kan utgå ifrån en stabil nivå. Det här vinner bidragstagarna på. Den totala summan kommer att skärpas en aning, men den är förutsägbar.

Förändringen träder i kraft från år 2024. Arbetsgruppen var enig.

- Enigheten är viktig. Eftersom man i den nya modellen öppnar för större politisk styrning i processen är det viktigt att vi har samma syn på summans storlek och fördelningsprinciperna.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30