Barnens rättigheter måste beaktas i lagstiftningsarbetet

08.02.2022 kl. 16:26
Idag överlämnades barnombudsmannens berättelse om barnens ställning och tillgodoseendet av barnens rättigheter i Finland 2018–2021 till riksdagen.

I Svenska riksdagsgruppens taltur lyfte riksdagsledamot Mikko Ollikainen fram vikten av att beakta barnens rättigheter i lagstiftningsarbetet och på alla nivåer av beslutsfattande. Barn och barnens rättigheter måste även höras mer i den offentliga debatten.

 
- Berättelsen innehåller viktig information om hur barnens ställning och rättigheter förverkligas i Finland. Tyvärr vet vi att barnombudsmannen konstant tvingas att påminna om dessa frågor i lagstiftningsarbetet, och även om mycket har gjorts under denna regeringsperiod, bör barnkonsekvensbedömning göras i all lagstiftning. De förslag som barnombudsmannen nu valt att lyfta fram måste tas på allvar, säger Ollikainen.
I årets berättelse bekräftas mycket av den oro som i nuläget finns över barn och ungas liv och framtiden. Coronapandemin och dess följder lyfts speciellt fram, men även klimatförändringen och den sjunkande nativiteten. Bland annat föreslås att resurserna för utbildning i Finland ska säkras över regeringsperioderna genom en fastställa en finansieringsnivå som motsvarar de övriga nordiska länderna.
 
- Även om barn och unga med föräldrar utgör en av de största användarna av social- och hälsovårdstjänster i vårt land lyfts vikten av kvalitativa tjänster i början av livet sällan fram. Barnskyddet har varit i en kris sedan 1990-talet och behovet verkar ständigt öka. Samtidigt kan barnskyddslagen vara svår att tolka för dem som jobbar med den, och det om något visar att lagen måste revideras. Nu krävs långsiktighet i beslutsfattandet som berör barn och unga och deras familjer, menar Ollikainen.
Barnombudsmannens berättelse publicerades första gången år 2018 och överlämnas vart fjärde år till riksdagen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15