Det förebyggande arbetet är viktigt också inom cancervården

04.02.2022 kl. 12:22
Idag den 4 februari uppmärksammas den Internationella Cancerdagen, även kallad Världscancerdagen.

Enligt Finlands Cancerregisters rapport från år 2019 är de mest allmänna cancersjukdomar i Finland prostatacancer och bröstcancer, där de vanligaste orsakerna till död i cancer bland män var lungcancer, prostatacancer och tarmcancer och bland kvinnor bröstcancer och lungcancer. För att effektivisera cancerdiagnostiken och få den behandling som behövs, krävs tillräckliga resurser till cancerforskningen och det cancerförebyggande arbetet, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, SFP, medlem av social- och hälsovårdsutskottet och ordförande för riksdagens vaccingrupp.

 
- Det hälsofrämjande arbetet har en stor roll i att förhindra onödigt insjuknande och detta gäller också många av våra cancersjukdomar. Att i tid få stöd och uppmuntran till friskare levnadsvanor är viktigt. Här har både kommunerna och den tredje sektorn ett stort ansvar i att få med invånarna i motions- och annan verksamhet som passar just dem. Det ska vara lätt att med låg tröskel få stöd och råd till ett hälsosammare liv, säger Rehn-Kivi.
 
Men då sjukdomen är ett faktum ska man få rätt vård så snabbt som möjligt. Alla människor ska ha tillgång till god vård oberoende av boendeort eller ekonomisk ställning. Genom tidig diagnostisering kan man undvika allvarligare fall av cancer. SFP har bland annat förespråkat att åldersintervallen för avgiftsfri bröstcancerscreening ändras från nuvarande 50-69 år till 40 – 74 år. Förutom olika former av screening för att upptäcka cancer i ett tidigt skede kan man helt förhindra vissa cancerformer genom vaccinering.
 
- Riksdagens vaccingrupp har arbetat målmedvetet för att även pojkar ska få HPV-vaccin i takt med att strup- och muncancer blivit vanligare bland unga män. HPV-vaccinet har nu varit tillgängligt för både pojkar och flickor i ett par års tid och målet är att vi genom detta vaccin ska kunna utrota bland annat livmodershalscancer helt och hållet, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00