Lönsamhetskrisen i lantbruket måste åtgärdas

03.02.2022 kl. 11:17

- Vi har en aldrig tidigare skådad, mycket djup, lönsamhetskris inom lantbruket. En stor del av gårdarna har stora ekonomiska problem. Utan snabba åtgärder finns det en stor risk att flera tusen lantbruksproducenter måste sluta med sin verksamhet. Situationen är inte bara en personlig katastrof för de berörda lantbruksproducenterna utan den hotar redan självförsörjningsgraden, den inhemska livsmedelsindustrin och dess arbetstagare och inverkar negativt på flera kreditinstitut, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

- Det största problemet ligger i de mycket kraftigt stigande energipriserna under de senaste månaderna. Vi har alla hört och läst om dem, men för jordbrukarkåren innebar höjda energipriser att nästan alla produktionskostnader ökat drastiskt. Gödselpriserna har mer än fördubblats på ett drygt år, likaså bränslepriserna, elkostnaderna har skjutit i höjden och också foderprisen har stigit. Som ett resultat av det här har lantbrukarnas inkomster fortsatt att sjunka säger minister Blomqvist.

- Nu är det helt nödvändigt att jordbrukarna får ett högre pris för sina produkter. Det som behövs är att få handeln med jordbruksprodukter att fungera flexibelt. Som det är nu tvingas producenterna till överlånga avtal där priset inte kan bindas till ökade produktionskostnader. Finländsk råvara för matproduktion är ingen bulkvara utan något vi kan och bör vara stolta över. Vi har rena produkter, en hög djuretik, praktiskt taget ingen salmonella och en minimal användning av antibiotika och bekämpningsmedel jämfört med vilket annat land som helst. Det här måste ha en inverkan på prisbildningen, poängterar Blomqvist.

- Jord- och skogsbruksminister Leppä, har mitt fulla stöd, han gör ett bra jobb och har bland annat ordnat rundabordsdiskussioner med de berörda parterna. Dessutom har Centralnämnden för affärssed tagit ställning i frågan och livsmedelsmarknadsombudsmannen har sammankallat en arbetsgrupp. Nu är det upp till bevis för handeln och det krävs en snabb förändring för en mer marknadsbaserad livsmedelshandel, säger Thomas Blomqvist.

- Det är viktigt att vi nu vänder varenda sten och söker lösningar både på kort och på lång sikt. Samtidigt är det ytterst viktigt att hålla fast vid att det inte får komma nya kostnader och pålagor på jordbruksnäringen. Ifall sådana görs måste de ersättas fullt ut så som det står i regeringsprogrammet, betonar minister Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15