Har vi välfärd eller jagfärd?

20.01.2022 kl. 07:15
Välfärd är på mångas läppar för tillfället. Om några dagar har vi det allra första välfärdsområdesvalet.

Vi ska rösta om vem som sitter i det nya välfärdsområdesfullmäktige och hur de nya välfärdsområdena byggs upp. Vokabulären kring valet är lite klumpig på svenska men valet är inte mindre viktigt för det. Hur vården fungerar är en central del av vårt välfärdssamhälle. Ett samhälle som jag tror att många av oss uppskattar men vars betydelse vi ibland mår bra av att bli påminda om.

Under coronapandemin upplever jag att synen på välfärdssamhället ändrat. Vad är det vi idag avser med vårt välfärdssamhälle och vad är folks inställning till begreppet? Någonstans på vägen har det fått en alltmer varierande innebörd – beroende på vem du frågar. Vi lever i ett samhälle där det finns allmänna trygghetsstrukturer oberoende individens ekonomiska situation. Du ska vård då du behöver det. Du ska få hjälp då du behöver det. Samhället tar hand om både barn och åldringar. Det här bygger på en hittills självskriven solidaritet om att vi handlar för allas bästa. Hur väl alla system fungerar är en annan diskussion men i grund och botten bygger välfärdssamhället på dessa allmänna trygghetssystem, som vi gemensamt bidrar till. Men de uppstår inte gratis. Vi måste vara beredda att betala för dem och ta ett visst ansvar för att systemet fungerar. Med välfärdssamhället kommer individuella rättigheter men även ett samhälleligt ansvar. Det kräver en lika gemensam kontribution som det gäller en gemensam rätt. Det är här jag tycker mig se en förändring. Är vi faktiskt beredda att upprätthålla ett välfärdssamhälle eller har vi blivit för individualiserade för det?

Grannlandet Sverige har ofta setts som något av en världsförbättrare. Det är ett stabilt land som tagit emot alla med öppna armar. Samhällsansvaret har betonats och alla har hjälpt till. Under coronapandemin har svenskarnas inställning till rekommendationer och framförallt restriktioner därmed förvånat en aning. Sverige har hållit en återhållsam linje då det gällde att stänga ner samhället för att undvika smittspridningen. Restriktionerna har varit få, smittspridningen stor och istället har man varit mycket medveten om de individuella rättigheterna och åtgärder har vidtagits med dem i fokus.

Då vi jämför Sveriges och Finlands coronastrategier och inställning till restriktioner är det på sin plats att blicka bakåt på ländernas historia. Historien skiljer sig åt och det är klart att det här präglar samhället på olika sätt. Men där finländarna ofta varit ett plikttroget folk, tagit samhällsansvar och följt regler ser vi en förändring. Kanske vi i dagens samhälle till och med har det lite för bra. Då de egna rättigheterna testas en aning är man genast upp till kamp. Samhällsansvaret glöms bort och de egna rättigheterna sätts före samhällets bästa. Det är naturligtvis ändå skäl att betona att vaccinationsgraden i Finland tacksamt nog är väldigt hög.

Så nu då vi går till vårt allra första välfärdsval är det också skäl att fundera vad vi avser med välfärd. Vilken service ska vi förvänta oss att vi har rätt att få? Vilka skyldigheter har vi som medborgare? I en allt mer individualiserad värld blir det mer fokus på rättigheter än på skyldigheter. När det går så, har vi också tappat förståelsen för vad välfärdsbegreppet verkligen går ut på. Välfärdssamhällets trygghetssystem fungerar då vi tillsammans och solidariskt ansvarar för dem. Frågan lyder snarast – kan vi fortfarande tala om välfärd eller har vi övergått till jagfärd?

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00