Den säkerhetspolitiska våren

13.01.2022 kl. 11:23
Republikens president Sauli Niinistö årliga nyårstal uppmärksammades i år extra stort, också i världspressen.

Uppmärksamheten låg på presidentens konstaterade att enbart Finland själv bestämmer om man exempelvis vill ansöka om ett medlemskap i den västerländska försvarsalliansen NATO. Han konstaterade att Finland välkomnar NATO:s försäkran om att dörren står öppen för nya medlemmar. NATO rådet besökte Helsingfors och Stockholm för första gången någonsin i höstas.

Det Niinistö sa var i sig ingenting nytt. Finland har oberoende av regering i modern tid velat ha en NATO option där man inte stängt dörren för ett medlemskap trots att man inte aktivt sökt om ett sådant. Det här står också tydligt i nuvarande regeringsprogram. Jag satt i regeringsförhandlingarna i den arbetsgrupp som slog fast skrivningen. Arbetsgruppen leddes av nuvarande försvarsminister Antti Kaikkonen. Statsministerpartiet representerades av nuvarande EU-kommissionär Jutta Urpilainen. Även om vi beslöt att lite skriva om meningen från regeringen Sipiläs program ändrades inte själva kärnan. Möjligheten att söka om ett NATO-medlemskap utesluts inte och Finland ska ha möjlighet att själva fatta beslut om landets framtid.

Anledningen till att Niinistös tal uppmärksammades så stort har naturligtvis att göra med tidpunkten. De säkerhetspolitiska spänningarna är idag större än någon gång sedan Kalla kriget. Ryssland har nära Ukraina parkerat över 100 000 soldater med starka stridsklara förband. Man har inte uteslutit ”militärtekniska åtgärder”. Det här skapar självklart en stor oro i Ukraina, i omvärlden och i Finland. Eftersom Ryssland inte tydligt säger vad landets avsikt är, förutom att ha presenterat en kravlista som man på förhand vetat att väst aldrig kan godkänna, försöker alla pussla ihop ledtrådar och bedöma sannolikheter för olika scenarion. Rysslands president Vladimir Putins 5000 ord långa debattartikel från i juli där han underströk Rysslands samhörighet med Ukraina har tillsammans med den militära uppbyggnaden gjort att nästan alla nu ser läget som ytterst allvarligt.

Att republikens president upprepar något som länge setts som självklart blir i den kontexten ändå en nyhet.

Ryssland har redan lyckats med en av sina målsättningar: Man har tvingat USA till förhandlingsbordet. USA tycker inte om att diskutera för diskuterandets skull. Dialog är inte samma självändamål som det ofta kan vara för Finland. I måndags satt USA vid förhandlingsbordet i Geneve för att med Ryssland diskutera säkerheten i Europa. Det var viktigt att USA gjorde det eftersom all diplomati och dialog som kan göra att ett militärt anfall på Ukraina kan undvikas är av oerhört stor betydelse. Det tragiska i diskussionen om Europas säkerhet var att varken EU eller något europeiskt land var inbjudet till diskussionen. Så ville Ryssland ha det. Rysslands utrikespolitik bygger på intressesfärer och där man ser USA som ledare av väst och NATO, oavsett vem som är generalsekreterare eller EU:s ledare. Det är svårt att inte tänka på de historiska parallellerna där man ritat kartor för Europa ovanför Europas huvud. USA har tacksamt hållit Europa och Finland informerat om alla diskussioner, och alternativet att USA inte alls diskuterat med Ryssland hade varit mycket värre även om faran för en militär konflikt i Ukraina inte är över.

Niinistö tog upp också Europas roll i sitt nyårstal. Måndagens möte kunde inte nog visa hur rätt Niinistö har om att Europas tyngd och roll måste öka. Öka kommer också den säkerhetspolitiska debatten i Finland att göra i vår.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00