Orörlighetens höga pris

18.12.2021 kl. 07:32
Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro.

I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Efter detta har vi levt i en global pandemi där restriktioner gjort att vi generellt sett rört på oss mindre, om än aktiviteten längs vandringsleder glädjande nog ökat, kan siffran vara högre om en motsvarande rapport gjordes nu.

I veckan publicerades de nationella MOVE!-resultaten, där man mångsidigt jämför barn och ungas fysiska egenskaper i årskurserna 5 och 8. Granskat ur ett längre perspektiv  trenden tydlig och med oro har man kunnat läsa om hur orörlighet kan bli en ny folksjukdom bland barn och unga.

Under min uppväxt var gårdsspel och annan form av utomhuslekar ytterst vanliga. Dessa har i allt högre grad ersatts med skärmtid.

MOVE!-resultaten visar att barn och ungas muskelkondition har försämrats märkbart. Speciellt pojkarna ligger efter flickorna då det gäller rörlighetstest. Österbottniska barn ligger generellt kring de nationella medelvärdena, dock med den skillnaden att pojkarna i åk 5 är aningen under nationella medelvärden.

För barn och unga är idrott och motion i många fall mycket mer än endast en fritidssysselsättning. Betydelsen av den och hobbyverksamhet överlag har varit mycket på tapeten då coronan medfört olika restriktioner.

I idrotts- och hobbyverksamhet formas barn och ungas sociala färdigheter. De lär sig att genomgå en palett av olika känslor – lycka, stolthet och besvikelse, samtidigt som de får bli en del av en gemenskap. Tränarna och andra aktiva, som har ett genuint intresse för de ungas utveckling, fungerar oftast som bra stöd för den unga.

Under coronan har idrott- och fritidsverksamhet fallit bort från många barn och ungas liv. Nationellt handlar det om tiotusentals barn som slutat. Nu görs ett aktivt arbete för att få dem tillbaka i föreningars verksamhet.

Drop-outs och orörlighet har blivit väletablerade begrepp vars långsiktiga följder vi ännu inte exakt har svaret på. I viss mån vi prata om en polarisering mellan de aktiva och de som inte rör på sig alls. Det är en oroväckande utveckling – en stilla men tickande bomb.

Skolorna har en viktig roll i att uppmuntra och arrangera idrottsmöjligheter, men ansvaret är naturligtvis mycket beredare än så. Som föräldrar kan vi fundera om vi skjutsar våra barn till skolan eller träningarna i stället för att de använder andra färdmedel.

Motion är också viktigt för barn och unga att orka med vardagen. Just nu förs en aktiv och välbehövlig diskussion om barn och ungas psykisk ohälsa och motion kan för sin del hjälpa till här.

Nu nalkas jul- och nyårshelgerna. Vi hoppas på fint före, tid för utevistelse och rörelse, men också en tid för att umgås med nära och kära. Jag vill önska alla en god jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringen Orpos regeringsprogram

Gruppanförande, Otto Andersson, Svenska riksdagsgruppen 21.6.2023
21.06.2023 kl. 14:00

Svar till regeringssonderare Orpo

18.04.2023 kl. 12:16

Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
08.02.2023 kl. 14:58

Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.
24.01.2023 kl. 15:00

Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
19.12.2022 kl. 11:00

Responsdebatt för budgeten 2023

Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2022 kl. 11:00