Orörlighetens höga pris

18.12.2021 kl. 07:32
Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro.

I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Efter detta har vi levt i en global pandemi där restriktioner gjort att vi generellt sett rört på oss mindre, om än aktiviteten längs vandringsleder glädjande nog ökat, kan siffran vara högre om en motsvarande rapport gjordes nu.

I veckan publicerades de nationella MOVE!-resultaten, där man mångsidigt jämför barn och ungas fysiska egenskaper i årskurserna 5 och 8. Granskat ur ett längre perspektiv  trenden tydlig och med oro har man kunnat läsa om hur orörlighet kan bli en ny folksjukdom bland barn och unga.

Under min uppväxt var gårdsspel och annan form av utomhuslekar ytterst vanliga. Dessa har i allt högre grad ersatts med skärmtid.

MOVE!-resultaten visar att barn och ungas muskelkondition har försämrats märkbart. Speciellt pojkarna ligger efter flickorna då det gäller rörlighetstest. Österbottniska barn ligger generellt kring de nationella medelvärdena, dock med den skillnaden att pojkarna i åk 5 är aningen under nationella medelvärden.

För barn och unga är idrott och motion i många fall mycket mer än endast en fritidssysselsättning. Betydelsen av den och hobbyverksamhet överlag har varit mycket på tapeten då coronan medfört olika restriktioner.

I idrotts- och hobbyverksamhet formas barn och ungas sociala färdigheter. De lär sig att genomgå en palett av olika känslor – lycka, stolthet och besvikelse, samtidigt som de får bli en del av en gemenskap. Tränarna och andra aktiva, som har ett genuint intresse för de ungas utveckling, fungerar oftast som bra stöd för den unga.

Under coronan har idrott- och fritidsverksamhet fallit bort från många barn och ungas liv. Nationellt handlar det om tiotusentals barn som slutat. Nu görs ett aktivt arbete för att få dem tillbaka i föreningars verksamhet.

Drop-outs och orörlighet har blivit väletablerade begrepp vars långsiktiga följder vi ännu inte exakt har svaret på. I viss mån vi prata om en polarisering mellan de aktiva och de som inte rör på sig alls. Det är en oroväckande utveckling – en stilla men tickande bomb.

Skolorna har en viktig roll i att uppmuntra och arrangera idrottsmöjligheter, men ansvaret är naturligtvis mycket beredare än så. Som föräldrar kan vi fundera om vi skjutsar våra barn till skolan eller träningarna i stället för att de använder andra färdmedel.

Motion är också viktigt för barn och unga att orka med vardagen. Just nu förs en aktiv och välbehövlig diskussion om barn och ungas psykisk ohälsa och motion kan för sin del hjälpa till här.

Nu nalkas jul- och nyårshelgerna. Vi hoppas på fint före, tid för utevistelse och rörelse, men också en tid för att umgås med nära och kära. Jag vill önska alla en god jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00